Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hålla dem lika med rikets stjufbarn, som icke skulle vara
berättigade till lika ömhet med deras med-borgare, så vore å andra
sidan icke underligt, att Stockholm och provinserna midt i riket
äfven så mycket blifva ihågkomna uti hvad som rörer deras
kon-servation“. Hvarhos och som hela saken berodde på en visligen
träiFad medelväg häremellan, erkebiskopen önskade att ståndet
dervid måtte stanna med sitt beslut. Med 38 röster mot 11 biföll
ståndet härå borgareståndets protokollsutdrag med ett
oväsendt-ligt tillägg. Få dagar derefter anmältes, att bondeståndet i
saken stadnat i enahanda beslut med prestaståndet*).
Nära samband med frågan om stapelfrihet för de vid sjön
belägna städerna egde yrkandena på obehindrad seglationsrätt för
den vid kusten boende allmogen. Egentligen hade
bondeseglatio-nen just såsom korrektiv mot de i öfrigt tryckta
handelsförhållandena vunnit sin stora betydelse. Tillstadd och reglerad genom
resolutioner redan förr än de flesta af Finlands städer blifvit
grundlagda, hade denna rörelse naturligtvis varit dömd att aftaga,
i den mån de nya städernas handel och sjöfart uppblomstrade,
men då sådant i följd af de trångbröstade författningarna icke
kunde ske, blef bondeseglationen faktiskt den fåra, der handeln
jemförelsevis mera ostördt kunde hafva sitt lopp. Också hade
striden om kustallmogens rättighet till sjöfart tidtals förts med
vida större eftertryck och skärpa än agitationen för
stapelrättigheters ernående**).
Af lätt insedd orsak måste särskildt bondeståndet i förbuden
mot allmogens oinskränkta seglation se ett af de vigtigaste, kanske
det allra vigtigaste felet i handelsförfattningarna; bondeståndet
gick äfven 1765 i denna sak i spetsen för de andra, samt vann
för det mesta varmt understöd af den fria seglationens vänner.
I bondeståndets besvärspunkter ingick frågan om allmogens rätt
att, som orden lyda, transportera sin afvel till salu hvart man
helst behagade, — en rätt, som knappast någonsin på allvar varit
i fara med afseende å transporter till lands, — och ståndet hade
samtyckt till yrkandena om stapelrättigheters meddelande med det
uttryckliga förbehåll, att bondeseglationsfriheten derunder äfven
förvarades. Redan dessförinnan hade allmogens sjöfart kommit
under flyktigt öfvervägande i allmänna besvärsdeputationen,
hvar-vid Chydenius och andre talare deri, att allmogen icke åtnjutit
den begärda förmånen, funno ett bevis bland många uppå att
la-garne icke blifvit efterlefda, utan embetsmännen stundom vågat
missbruka sin myndighet. Deputationen tillstyrkte äfven, att den
begärda rättigheten måtte beviljas, utom i fall der kongl. maj:t på
riksens ständers tillstyrkan annorlunda förordnat; det tyckes som
*) Prestaståndets protokoll d. 10 Sept., 21 Aug., 31 Okt. samt 5 och
14 Nov. 1765.
**) Härom se närmare Falmén, Svensk-finska handelslagstiftningen
1523—1766, sidd. 31—60 och 146—151.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
