Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xxxvni
vinsen tvungen bondeseglation eller afsättning på afvel kan befordra det
samma? Om hvarje sjöstads handel och seglation på främmande orter
gifvit städerna en mera allmän välmåga och följakteligen en större
folknummer, starkare rörelse o. s. v. blott igenom dess uti handeln och
den vidsträcktare seglationen tillökta vinst, — om detta allt eger sin
rigtighet, hvarför skall icke då samma orsaker uti tillämpning på
rikets allmoge göra samma verkan? Då seglationen inom riket blifver
för allmogen fri och obehindrad, så att om en bonde eller i allmänhet
en landtman t. ex. i Skåne, som vanligen afsätter sin spanmål på
Malmö, finner sin räkning vid att afsätta den samma i Gefle eller
Tor-neå, — hvad skada skulle då väl kunna tillflyta riket deraf, att skånska
landtmannen får i Gefle eller Torneå mera för sin spanmål, än han
skolat få i Malmö? Jo, den samma som tillflyter riket derutaf, att
Vasa-borgaren t. ex. blifver hädanefter igenom egen handel och
seglation på utländska orter rikare än han hittills blifvit igenom sin handel
på Stockholm“.
Memorialet slutar med att antyda, hurusom andra skäl för
fri seglation ännu kunde anföras, om så vore nödigt. Man
klagade med goda och bedröfliga skäl öfver folkbrist, man trodde
allmänt, att näringar och rörelser vore för mycket inskränkta,
hvilket också nog egde sin grund, ty rörelsen emellan städer och
städer, städer och landsbygd samt landsbygd och landsbygd var
öfver allt trög och på många ställen i riket rent af stagnerad; —
hvilken gensaga vore då möjlig mot det botemedel, som i den
föreslagna bondeseglationen erbjöd sig och kunde blifva ett frö,
hvaraf hela rikets välmagt och styrka måste upprinna*)?
Ur presfaståndets temmeligen utförliga diskussion om
bondeseglationen må endast hufvudpunkterna anföras. Vid plenum den
16 November, då saken först föredrogs, yttrade sig biskop
Men-nander för en i enlighet med äldre resolutioner och privilegier
begränsad frihet, enär bönder som seglade vanvårdade sitt landt-
*) Så vanskligt det också gemenligen är att genom blotta förmodanden
spåra törfattaren till en kortare uppsats, kan utgifvaren knappast tveka att
antaga Israel Karlssons memorial vara flutet ur Chydenii penna. Väl är det
sant, att detta aktstycke fäster större vigt vid bondeseglationen än
Chydenius det gjorde i sitt nedan anförda yttrande till prestaståndets protokoll,
men denna omständighet, såväl som uttrycket om motionärens „oförmåga“ att
närmare belysa saken o. dyl. stå naturligtvis icke för koncipentens utan för
motionärens räkning. Säkert är i hvarje fall, att detta lilla memorial genom
stil och frisinnadt syfte så påtagligt utmärker sig framför mängden skrifter
från denna tid, att man lätt nog kunde taga det för ett utbrutet stycke ur
Källan till rikets vanmagt, eller Omståndelig vederläggning. Att den finske
bonden Israel Karlsson skulle vändt sig till sin landsman Chydenius, den
lycklige målsmannen för städernas seglationsfrihet, för att få yrkandet på
landtmannens seglationsfrihet till pappers, det synes lika naturligt som att
Chydenius, i fall han verkligen skrifvit memorialet, deri nedlade en protest
mot de bestående illiberala lagstiftningsgrundsatserna öfver hufvud, hvilka
han för öfrigt med alla tillgängliga medel bekämpade. Lätt förklarligt är
äfven, att Chydenius i sin femton år senare skrifna autobiografi icke brytt
sig om att nämna eller kanske icke erinrat sig detta lilla aktstycke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
