Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bruk. Vid sakens slutliga föredragning den 18 Nov. tillstyrkte
deremot prosten Mathesius bifall till memorialet, egentligen för
tvenne orsakers skull, neml. emedan allmän lag redan tillät
allmogen att fara landvägen med sin afvel, och emedan en del
allmoge äfven genom resolutioner fått tillfälle att fara sjöledes.
Oupphörliga klagomål hade hittills förefallit städer och land
emellan om seglationen, så länge städerna stått under tvång; det vore
nu bäst att lemna frihet åt den ena icke mindre än åt den andra.
Superintendenten Körning ville förblifva vid samma grundsatser
som förra resolutioner uttalade, att seglation vore lofgifven blott
för de vid sjökanten boende, i odäckade farkoster, o. s. v.
Professor Amnell ansåg, att samma skäl, som förmått ståndet att
bevilja stapelfrihet åt fem af de norra städerna, äfven talade för
fullkomligt fri bondeseglation. Prosten Haartman ville icke
utsträcka allmogens seglationsfrihet utöfver hvad som af ålder varit
vanligt, emedan landtbruket skulle lida af ett sådant näringarnas
sammanblandande. Prosten Hellberg tillstyrkte bifall till
memorialet, helst de nya stapelstäderna annars skulle få likasom ett
dominium öfver hela landet. Prosten Wijkman ville samtycka till
den åstundade seglationsfriheten, och anförde bland annat, att
allmogen härigenom just uppmuntrades och sattes i stånd att till
egen förmån bruka åker och äng. Biskop Filenius hade önskat
att denna sak, som vid flere riksdagar blifvit med mycken ömhet
handterad, nu skulle kommit under förberedande pröfning i
vederbörande deputation. Men som ståndet tillförene gått in om
stapelstäder, uppå extractum protocolli från vällofliga borgareståndet,
så kunde talaren ej vägra att utlåta sig med anledning af detta
memorial, finnande i sjelfva saken, att den ena af ifrågavarande
författningar så stötte den andra, att handeln, derest begge slagen
af seglationsfrihet beviljades, å någondera sidan måste blifva
alldeles hämmad. Doktor Schröder framhöll nödvändigheten för
Stockholm att blifva besökt af seglande allmoge; prosten Waldius
trodde äfven, att hufvudstaden skulle räka i allt för stor
förlägenhet på grund af den nyss beviljade stapelfriheten, derest icke
oinskränkt bondeseglation tillstaddes. Med vanlig opartiskhet,
klarsynthet och konseqvens yttrade sig Chydenius: ,,så ömt och
angeläget det är att befordra städernas uppkomst genom fri handel,
så nödigt är äfven att förekomma, det landet icke måtte råka i
tvång under städerna. År 1723 sökte allmogen äfven fri seglation.
Kongl. maj:t infordrade deröfver kommersekollegii betänkande, som
gick ut derpå, att den sökta seglationsfriheten väl vore billig,
men som städerna i Öster- och Yesterbotten hade så inskränkt
handel, skulle de ruineras, om allmogen sjelf finge segla. Nu är
detta skälet undanröjdt; ville derför köpmannen ej taga så
för-sigtiga mått, att bonden håller honom sin vara till handa, så må
det blifva hans egen skull, men denne bör icke sitta i ett dylikt
tvång som den förre sluppit. Skadan för landtbruket förekommes
icke heller genom tvång, utan genom fri- och rättigheter upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
