Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidsföljden delvis ur sigte för att vinna en fullständig och obruten
skildring af ifrågavarande angelägenheters behandling under hela
1765—66 års riksdag. Först några upplysningar om de tidigare
åtgärderna till fiskeriernas upphjelpande.
Redan vid Frihetstidens början hade fisket, såsom varande
en hufvudsaklig näringsgren för flere delar af riket, gjorts till
föremål för lagstiftarens omsorger. Den 17 Mars 1724 utfärdades
en särskild förordning angående fiskerierna *), hvilken utfäste
hvarjehanda förmåner vid tullens erläggande m. m. för dem af
rikets undersåtar, som med tjenliga fiskare-buyser **) fiskade sill
under engelska vallen, kabiljo, långor, torsk, koljor, makrill m. m.
Till byggnad af nämnda farkoster gafs virke från
kronoallmännin-garne under noggrann kontroll, och borde vederbörande öfver
hufvud tillse, det icke något underslef vid de gifna friheternas
åtnjutande måtte ega rum. De konstlade åtskilnaderna i förmåner
för saltad och färsk vara m. m., Vållade emellertid snart missbruk
och klagomål, och resolutionerna af den 1 Sept. 1741 på
allmogens och den 4 Nov. 1743 på städernas besvär***) kunde icke
heller varaktigt reglera förhållandet. Den 12 Aug. 1745
meddelades åt en större handelsfirma särskildt privilegium på sill- och
torskfiskeri, hvalfiske och sjelfångst, och skulle detta privilegium
gälla i 20 år, „utan att i någon måtto rubbas eller ändras, mindre
någon annan än allenast detta kompani under tiden vara tillåtet
en sådan inrättning här i riket att göra eller företaga“; men
sedan städerna år 1748 anfört besvär häröfver, förklarades
privilegiet derhän, att det samma icke ändrade åtskilliga tidigare
stadgar, — hvarigenom det maskerade monopol som antagligen varit
åsyftadt, gick om intet f). År 1748 den 3 Febr. erkändes i §
40 af resolutionen på städernas besvär olämpligheten af att efter
fångstorten gradera tull- och accisfriheterna för fisk, ty åtskilnaden
emellan strand- och hafsfiskerierna hade endast ådagalagt,
hurusom de försökta mått och utvägar, med bevis ifrån hamnrätterna
och kärlens stämplande m. m. varit impraktikabla och icke nog
tillräckliga. Följaktligen utfärdades nya föreskrifter, enligt hvilka
all strömming, vare sig att den var fångad i öppna sjön eller i
vilda hafvet, skulle förtullas blott för % af sitt värde, medan
deremot kabiljo, långor, torsk, makrill och sill borde njuta hela
tullfriheten till godo och vederbörande möjligen för vissa fiskslag
komma att ännu njuta premier ff). Samma år 1748, den 10 Maj
*) Modée, Utdrag utur Publique Handlingar, I, sidd. 548—550.
**) Buyt, buis, buss, byss, namn på ett slags fartyg, som förr
begagnades vid större sillfiske, (holländska buys, engelska buss, franska buehe).
I början af 1700-talet hade buysen en längd af omkr. 60 fot, en drägtighet
af 50—80 tons och tre, stundom två master med ett fyrkantigt segel pa
hvar-dera: Linder, Nordisk Familjebok, II, sp. 1369.
***) Modée, Utdrag utur Publ. Handl. III, sidd. 1704, 1705, 2112.
t) Modée, Utdrag utur Publ. Handl. III, sidd. 2226—2229; IV, sid. 2589.
tt) Modée, Utdrag utur Publ. Handl. IV, sidd. 2590, 2591.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
