Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frågan om premierna blef första vigtigare föremålet för
de-putationens öfverläggningar. Mera än någonsin måste dessa till
fiskets uppmuntran gifva kolossala summor under dåvarande
pen-ningenöd ådraga sig uppmärksamhet; också var
fiskerideputatio-nen redan genom § 14 af sin instruktion ålagd att tillse, huruvida
premiefonden kunde indragas till statsbristens fyllande, och
stats-deputationen hade den 25 April 1765 diskuterat möjligheten af
att minska eller indraga fiskeripremiema. Då fiskerideputationen
nu den 1 Maj öfverlade om de till uppmuntrande af hval- och
sjelfångsten anslagna premierna, afgaf Chydenius till protokollet
ett särdeles träffande vo tum. „Om vi genom premier mycket
forcera hvalfiskfånget, så dragas arbetarne ifrån jordbruket, som
allra mest behöfver dem, i synnerhet nu, då vår folkbrist är så
stor. När vi få så mycket folk, att de ej kunna föda sig på
landet, då Jörst blir det tid att föda dem på sjön genom dryga
premier. Är hvalfiskfånget lönande, så lär folket af sig sjelft gripa
sig an och idka det. En fattig stat bör först använda sin
arbetsstyrka på det, som mest lönar och säkrast ökar folkhopen, och
det har varit Sveriges olycka, att vi användt all möda och
premier till att uppdrifva näringarna i en förvänd ordning och ofta
böijat med det, som bort komma sist. Det vore att röja ett allt
för inskränkt begrepp om nationela vinsten och att förstå illa
statens intresse, om man ville påstå, att de svagaste näringarna
böra först angripas. Det som är indrägtigt för medborgare utan
premier, är ock indrägtigt för riket. Kan arbetaren förtjena sin
dagspenning på landet, men på sjön icke, så är det en nationel
förlust att nödga honom ut på sjön. Det vore önskligt, att vi
kunde rätteligen sköta vårt indrägtiga och dyrbara sillfiske och
åkerbruket, som är den första och hufvudsakligaste handtering i
alla länder. Premier gravera alltid näringarna, och man bör undfly
dem så mycket möjligt är. För öfrigt så kan kronan få väl öfvade
sjömän tiU amiralitetet, och det tillräckligen af dem, som resa på
kofferdiskepp“. Samma dag blef sedan fråga om premierna för
kabiljo- och storfisket. Enda yttrandet af vigt är åter af
Chydenius och återgifves sålunda i protokollet: „Magister Chydenius
tyckte sig vid förevarande fråga säkrast kunna följa den allmänna
principen, att en fattig stat aldrig upphjelpes genom premier.
Hvarken vinnes ändamålet eller blifver någonting dermed bättre,
att man tager af den ena torftiga och ger åt den andra; onödiga
omgångar, räkningar, besvärligheter, underslef, eder, konster och
bryderier åtfölja alltid premierna, jemte mycken betjening och en
oändlig papperskonsumtion. Friheten är bättre än alla premier.
Förunnas folket fullkomlig frihet, så fattas aldrig fiskare, aldrig
stämde äfven Chydenius i betänkandets slutpåstående, ,,så mycket mera, som
komministern i fiskerideputationen haft tillfälle att se, hvad tvång premier
iföra i hvad näring det vara må, huru mycket de gravera staten och huru
itet de förbättra varorna“. Prestaståndets prot. för sagda dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
