Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terligen förelåg till pröfning. För visso kan det således sägas,
att om 1765 års ständer i alla delar handlat med så omsorgsfull
och mogen besinning som deras fiskerideputation, hade de fattade
besluten äfven kunnat vinna längre bestånd. Af det erkännande
efterverlden är skyldig 1765 års fiskerideputation, tillkommer
största delen Chydenius, vare sig att fråga är om klarsynthet eller
moderation.
Resultatet af deputationens öfverläggningar om
fiskeripre-mierna skulle Chydenius affatta i ett motiveradt betänkande.
Hans yttranden hade redan utgjort kärnan af hela den i saken
förda diskussionen, och uppdraget att skriftligen framhålla skälen
för de fattade besluten gaf honom en osökt anledning att
ytterligare utveckla sina idéer. Betänkandet om premierna är äfven i
första rummet ett uttryck för Chydenii personliga öfvertygelse och
såsom sådant värdt uppmärksamhet i bredd med de öfriga alstren
af hans penna. Det lyder sålunda:
„Riksens höglofl. ständers fiskerideputations
betänkande om premiers indragande vid fiskerierna i riket.
Gifvet vid riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1765.
Exp. d. 8 Juni 1765 till r. st. plena.
När deputationen på ena sidan öfvervägt den ömma uppsigt och
vård riksens höglofl. ständer i alla tider haft för fiskerierna i gemen
och hvalfiskfångsten, robbenslageriet *), torsk- och kabiljo- samt
sillfisket i synnerhet, och huru riksens höglofl. ständer vid de nästförflutne
riksdagar tillika utsett en särskild fond af beviljad afgift på alla
främmande fiskvaror, en daler kopparmynt på hvarje tunna salt, 24 öre
kopparmynt för hvarje kanna vin och bränvin som i riket införes, jemte
tullafgift af 50,000 tunnor salt årligen, hvaraf efter reglementen [för]
vissa fiskeriinsaltnings-vis exportationspremier under kongl.
kommerse-kollegii tillsyn utdelte blifvit, finner deputationen de tydligaste
veder-mälen af riksens höglofl. ständers osparda möda att med dryg kostnad
öppna denna rikets dyrbara guldgrufva.
Men när åter å den andra sidan granskas sjelfva fiskeriemas
tillstånd, belöningarnas verkan, den dryga känning riket haft
afbevillnin-gen till denna fond jemte dess förvaltning med flere vigtiga
omständigheter, har deputationen trott sin skyldighet fordra, att efter en noga
öfverläggning sin tanke i denna delen för riksens höglofl. ständers ögon
framlägga. Hvad först premier i gemen beträffar, synas de aldrig till
rikets sanskyldiga nytta böra oftare ega rum, än då medlen dertill
samlas utaf mindre nödiga varor till att upphjelpa de för riket nyttiga
näringar. Deputationen, långt ifrån att räkna fiskerierna ibland de
mindre lönande näringar, anser dem tvärt om för en rikedomskälla,
der svenske män få ösa upp en ymnig Guds välsignelse, men håller ock
*) Med detta efter tyska språkets Robbemchlag bildade ord plägade
man under Frihetstiden vanligen benämna fångsten af höga nordens
sjel-artade djur, (Otaria, Phoca ocn Phocina), hvilkas hud och tran då likasom i
senare tid utgjorde en så vigtig handelsartikel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
