Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något som under Frihetstiden hörde så godt som till ordningen för
dagen för vissa deputationer. Just vid nu i fråga varande tid
funno ständerna också nödigt att hos kongl. maj:t utverka ett
bref, hvarigenom deputationerna berättigades att vid vite förelägga
kollegier och embetsverk en viss tid, inom hvilken de med äskade
betänkanden och underrättelser borde till riksdagen och dess
deputationer inkomma. Men dermed var saken icke hjelpt, såsom
bland annat fiskerideputationens handlingar på eklatant sätt
ådagalägga. Gång efter annan infordrade deputationen nödiga
upplysningar, förklaringar och dylikt, gaf påminnelse efter påminnelse
och utsatte viten till vexlande belopp, men svaren uteblefvo ofta
alldeles eller voro alldeles ofullständiga*). Deputationen begynte
emellertid med stöd af det för handen varande materialet att
utreda räkenskaperna samt tillsatte i detta afseende den 4 Mars
1765 ett särskildt utskott, i hvilket äfven Chydenius erhöll säte
och stämma. Resultatet af den gjorda granskningen blef
skrämmande. Slöseri och grof vårdslöshet hade varit regel vid
fiskeri-fondens förvaltning; qvittenser saknades ofta alldeles; boksluten
voro ej alltid uppgjorda; otillbörliga förskott hade utgifvits och
balanser hade uppstått **). Med största möda kunde deputationen
slutligen d. 15 Nov. 1765 framlägga för ständerna en preliminär
utredning om fiskerifonden och d. 4 Sept. 1766 en
generalförteckning på fondens tillgångar.
Att vidlyftigare följa dessa frågor i detalj skulle endast leda
oss från hufvudämnet; det sagda må vara nog för att belysa,
hvilket svårt och arbetsdrygt uppdrag det var, som
fiskerideputationens medlemmar hade att under riksdagens lopp fullgöra, hvilket
emellertid icke hindrade Chydenius att samtidigt utveckla en
exempellös produktivitet som författare samt verksamt deltaga i
öfriga riksdagsärendens behandling. Några yttranden af allmänt
principiel vigt må ännu ur deputationens öfverläggningar anföras
såsom i sin mån äfven belysande för hans ställning.
Ofvan har redan framhållits, huru man år 1762 i sin ifver
att gynna och uppmuntra fiskerinäringen hade med eller mot sin
vilja öppnat handelsvägar, hvilka dittills varit stängda, äfvensom
huruledes man sedan skyndade att återställa det gamla
tvångs-systemet, hvadan 1765 års fiskerideputation i fiere afseenden fick
bana väg för större frihet ***). Frågan om utländingarnes rätt att
*) Se fiskerideputationens protokoll och protokollsutdrag för den 3,
10, 22 och 29 Juli, 9 och 12 Augusti, 12 September, 2 Oktober, 5 December,
allt 1765, m. fl. dagar; Modée, Utdrag utur Publ. Handl. VIII, sidd. 6022,
6023. Jemför ock Malmström, Om embetsmännens ställning till riksdagen
under frihetstiden, (Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens
handlingar XXVI), sidd. 272—280.
**) Se bl. a. fiskerideputationens protokoll för d. 26 Mars, 29 Juli och
3 Dec. 1765 samt 20 Jan. 1766 samt betänkanden af d. 22 Juli och 26 Nov.
1765, samt 14 och 20 Jan. 1766.
***) Se ofvan sidd. XXX—XXXII. Jemför också Modée, Utdrag utur
Publ. Handl. Vin, sid. 6064, m. fl. ställen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
