Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förut finnas utfärdade, utan hvar och en, som härd eller hammare velat
flytta, har dertill måst, sedan behöriga utsyningar etc. gått för sig,
med högl. kongl. bergskollegii privilegium försea.
Vid 1 och 2 §§ bör anmärkas, att bergslagen genom dem i
anseende till andra provinser i riket får ett visst slags privilegium
ex-clusivum, att ingen får flytta dit, men hvem som vill derifrån sina
hamrar och härdar, som med tiden måste ofelbart hafva den verkan, att
brukshandteringen nästlar sig mer och mer in uti andra provinser och
förvandlar dem till en bergslag, landtbruket och andra näringar till
hinder.
I 3 § beviljas vid härd- eller hammarflyttningar utom bergslagen
frihet att tillika flytta flere härdars undersmide till den nya hammaren,
som gör att kongl. maj:t och kronan vid nya hamrar och härdar på
lång tid komme att förlora dess lagliga hammarskatt för det vid dem
utsmidda stångjernsqvantum, som komme på undersmidets konto att
afskrifvas.
4 § lemnar indirekte lof, då flyttning sker af hammare eller härd
ifrån bergslagen, att få i vissa fall vid förra bruksinrättningen behålla
den flyttade hammarens smide, hvarigenom ett visst slags skadligt
öfver-smide kan existera, eller förökande af hamrar och härdar vid de utom
bergslagen befintliga bruk, utan att smidet i samma mån inom den
samma minskas.
5 § beviljar tydligen ej allenast flyttning af de härd- eller
hammarbyggnader, som nu verkligen äro i gång, utan ock alla som
antingen icke äro utdömde eller i hela 20 åren ej varit alldeles nedlagda,
— hvarigenom flera hamrar komme att inrättas än nu verkligen äro uti
rörelse, ehuru de till äfventyrs på mindre rigtiga och varaktiga
grunder vore privilegierade.
6 § synes obilligt" tillägga rfrälsefrihet för det smide som flyttas
från skatte- på frälsegrund, oaktadt dervid till större delen kan nyttjas
skatteskogar.
Ändteligen finner jag ingen anledning, hvarför enligt 7 §
bergs-manshamrars och härdars flyttning skall vara mera inskränkt än andra
bruksegares, i det deras flyttningsfrihet kommer att bero på kongl.
bergskollegii godtfinnande, då likväl det blifver ovedersägligt, att
missbruk och underslef lika väl af brukspatron som bergsmän kan föröfvas
och derför begge i lika casu synas berättigade att få njuta enahanda
rätt till godo.
Utom dessa särskilda anmärkningar, som jag vid projektet funnit
nödiga att göra, får jag nu närmare yttra mig i hufvudsaken.
Ändamålet af en sådan förordning måste ofelbart vara det, att
konservera de så kallade ädlare verken, befordra tackjernsblåsningar
och spara de i bergslagen under bruken lydande skogar; men om
sådant härigenom vinnes eller ej, blifver nödigt att närmare undersöka.
Höglofl. deputationen tillåter här en dubbel flyttning af bruk, dels
inom, dels utom bergslagen. Hvad nu det förra beträffar, heter det i
slutet af 3 §, att när en bruksegare hafver tvenne eller flera
hammarverk, som gränsa till hvar andra eller ifrån samma skogar hafva ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
