- Project Runeberg -  Politiska skrifter /
xcii

(1880) [MARC] Author: Anders Chydenius With: Ernst Gustaf Palmén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

zon

ständernas pluralitet skulle framställas icke ega förstånd och
in-sigt nog till sina göromål, vara underkastad fel och villfarelse i
sina beslut eller på något sätt kunna korrumperas. Och under
allt detta prisade en Brovallius, en Höpken vid hvarjehanda
tillfällen i vältaliga ordalag friheten att skrifva öfver statsrätten,
finnande — der neml. partiets egna åsigter sålunda utbreddes, —
det vara ett essentiale af friheten att få skrifva om
regeringssättet *).

Det låg emellertid i sjelfva sakens natur, att dessa helt
skenbara och innehållstoma medgifvanden förr eller senare skulle
vinna större giltighet. Hos alla mera sansadt tänkande vann den
öfvertygelse långsamt men säkert insteg, att en friare behandling
af offentliga frågor endast kunde lända till det allmännas sanna
båtnad. Till de märkligaste dragen i denna utveckling bör väl
räknas den bekanta strid, som länge fördes mellan kanslikollegium
å ena och censor librorum, kanslirådet, sedermera
statssekreteraren Oelreich å den andra sidan, hvarvid den senare afgjordt stälde
sig på tryckfrihetens sida, likasom han sjelf varit en af de förste,
hvilka vetat att i vidsträcktare mått göra bruk af yttranderätten i
tryck **). Första ansatsen till tryckfrihet utgjorde sträfvandet att
göra riksdagsfrågornas behandling närmare bekant för allmänheten.
Den egendomliga partiställningen 1756 så godt som tvang hattame
att i vidsträcktare mått taga tryckfrihetens grundsats i anspråk,
visserligen ensidigt för egen räkning, men detta steg hade
varaktigare följder än de sjelfve anade, och snart utkommo flere
bro-skyrer, innehållande yrkanden på större frihet i tryck. Det är
rätt egendomligt att se, huru man sålunda småningom tog ut det
ena steget efter det andra, tills slutligen yrkandet på tryckfrihet
utan preventiv censur obeslöjadt framställes — och segrar.

Den gamle Nordencrantz, som redan på 1720-talet fått kämpa
mot och lida af trycktvånget, skref 1756 sina några år senare
Ut-gifna „Oförgripliga tankar om frihet i bruk af förnuft, pennor
och tryck samt huru långt friheten derutinnan i ett fritt samhälle
sig sträcka bör, tillika med påföljden deraf“. Han kämpar här
med kraft för yttrandefrihet, men betviflar icke en gång
behöflig-heten af censorsembetet, och yrkar blott att det samma skulle
sättas i en sådan mans händer, som skulle dependerá omedelbart
af riksens ständer sjelfva, „med sådan heder, karakter, förmåga,
magt och myndighet, som ett så vigtigt embete naturligen åtfölja
bör, hvilket riksens ständers och hela nationens allra ömmaste
rättigheter ombetrodda varda“ ***). I samma rigtning föreslog

*) Se [Rosenblad], Några Ord om Publicitetens Uppkomst och Öden
i Sverige, i synnerhet emellan 1719 och 1772, sidd. 8—26; Rydin, Om
Yttrandefrihet och Tryckfrihet, s. 136—145; Malmström, Sveriges politiska
historia, III, sidd. 289—291, IV, sidd. 40—43, m. fl. st, Tengberg, Om
Frihetstiden, sidd. 83, 84, m. fl. arbeten.

**) Malmström, Sveriges politiska historia, IV, sidd. 73, 110—113,
414—416 och 421, V, sidd. 197, 200.

***) Anförda arbete sid. 11. I förbigående må nämnas, att den 1756 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/capolitisk/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free