Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cm
tigt befästa de mäns omdömen och minnen, som deruti med sina
råd och arbeten deltagit, än några ord och diskurser, huru vackra
och betydande de än vore. Utom andra konsiderationer vid denna
(äfven utomlands icke följda) sed att publicera förmärktes äfven,
att tal och föreställningar derigenom växte till en större
vidlyftighet, då enhvar blef angelägen om att mera utföra sina ord och
gifva sin mening anseende. I detta angelägna värf trodde
lands-höfdingen vara nyttigast att hvarken länge diskurrera eller med
mycken skrifning öka arkivema och statens kostnad, utan att den
kortaste vägen vore den bästa, allenast man tryggeligen hunne
fram till målet. Det vore nog, när sjelfva resultatet komme för
allmänhetens ögon; „men om man skulle fortfara i den princip,
som nog mycket tycktes fallit i detta saeculi smak, att skrifva
och tala med mycken prydlig vidlyftighet, kunde man lätteligen
förfalla i det som ej båtade staten." Sammaledes äfven andre
ledamöter. Landtmarskalken fann för sin del, att man först borde
arbeta och befordra saken till slut, hvarå det syntes vara tids
nog att förordna om tryckningen. På hans slutligen gjorda
proposition och med ändring af det gjorda beslutet fann deputationen
äfven för godt att betänkanden borde tryckas, men icke
protokollen. Beslutet verkstäldes sedermera med afseende å betänkandet
om den elaka verkställigheten af rikets goda lagar. — Äfven
beträffande vexelassocierades sak väcktes fråga om handlingarnas
tryckande. Förslaget blef till en böijan uppskjutet men sedermera
delvis realiseradt *).
Af vida större betydelse både i teoretiskt och praktiskt
afseende voro dock de steg, som vid 1765—66 års riksdag togos
till tryggande af yttrandefriheten genom en särskild lag.
I detta afseende framstäldes tre särskilda förslag, sedan
ständerna redan i några månader varit i verksamhet Anders
Schönberg, den bekante häfdatecknaren, inkom i medlet af Maj
till stånden med en afskrift af sitt 1761 författade
tryckfrihetsbe-tänkande, anhållande att det samma omsider måtte komma under
pröfning. Ungefär samtidigt bragtes samma fråga under
handläggning genom de memorialer, som i tryckfrihetens intresse ingåfvos
af kaptenen Gustaf Cederström samt af lektorn och prosten Anders
Kraftman. Det senare memorialet var, som Chydenii sjelfbiografi
upplyser, flutet ur dennes penna; Kraftman underskref memorialet
utan att veta af den egentlige upphofsmannen. Stånden
remitterade samtliga handlingarna till stora deputationen, enligt hvars
beslut de först kommo under pröfning hos deputationens i sådant
ändamål tillsatta tredje utskott.
Då man jemför Schönbergs, Cederströms och Chydenii förslag
så väl inbördes som med andra liktidiga yrkanden i samma
rigt-ning, vinner man den nödiga, bakgrunden för bedömande af
Chydenii ståndpunkt i frågan. Ännu klarare är den föregående fram-
*) Stora deputationens prot. den 29 Mars och 3 April 1765 m. fl. st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
