Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kocken, kommendanten Linderstedt, major Silfversparre,
kammarherre Wachschlager och kanslirådet Nordenflycht, hvarhos censor
librorum statssekreteraren von Oelreich, när så omträngde, egde
till nödiga upplysningars meddelande utskottets öfverläggningar
bevista. Af prestaståndet invaldes i utskottet biskopen, doktor
Mennander (från Åbo) dåvarande prosten, magister Forssenius
(från Skara) samt Chydenius; af borgareståndet borgmästarne Israel
Gadd (från Sköfde), Erik Miltopæus (från Ekenäs) och De la Rose
(från Skanör), samt af bondeståndet Jonas Bengtsson från Småland,
Henrik Paldanius från Finland (Savisaari, Kuopio) samt Johan
Andersson från Upland[1].
Vid tredje utskottets första sammanträde den 29 Aug. 1765
efterfrågade De la Rose och Chydenius det Schönbergska
tryckfrihetsbetänkandets öde vid senaste riksdag, och den senare yrkade
angelägenheten deraf, att man borde framför allt vara omtänkt
huru den författning, som till tryckfrihetens befordran komme att
vidtagas, måtte kunna göras sådan, att den mot allt slags illusion
medförde möjligaste säkerhet. Den 29 Okt. erhöllos om
tryckfrihetsfrågan 1761 de få upplysningar som stodo att vinna.
Ordföranden, baron Reuterholm föreslog, att utskottet härå till en början
skulle genomgå de från äldsta tider beträffande censuren gifna
förordningar m. m. hvilket också skedde samt upptog detta och
följande sammanträde (den 4 Nov.) Den 7 och 8 Nov. tog
utskottet kännedom om ett af okänd person insändt manuskript
beträffande tryckfriheten och granskade den 12 Nov. de från
stånden remitterade handlingarna. Derpå följande 20 Nov. tog utskottet
under öfverläggning, på hvad sätt ärendet bäst och tjenligast kunde
framläggas, och beslöts dervid att projektera en förordning, hvilken
borde inledas med ett vehikel, i hvilket „skulle detaljeras nyttan
af ljus och sanning för en stat samt dernäst skadan af mörker,
jemte någon historisk berättelse af förrige författningar rörande
tryck, med tillstyrkan att de allesamman måtte afskaffas och en
enda förordning derom numera blifva gällande, hvaruti framför allt
borde iakttagas, att kongl. kanslikollegii hittills hafda öfverinseende
alldeles måtte upphöra.“ Vid detta sammanträde och det följande
den 22 Nov. 1765 förenade utskottet sig äfven om vissa
inskränkningar i den beslutna tryckfriheten; af trycket borde intet få utgå,
som skulle strida mot den sanna Gudens kännedom och
oskrymtade dyrkan, kränka den rena evangeliska läran och ärbarhet eller
främja uppenbar last; icke heller något som stred mot hvad efter
regeringsformen uttryckligen kunde anses för en orygglig grundlag.
Vidare borde förbjudas att utsprida förklenliga omdömen om
konungen, konungahuset eller andra krönta hufvud, hvarjemte ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
