Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het från öfriga arbeten, begynte han äfven egna uppmärksamhet
åt den allt mera brännande frågan om vexelkursen. I September
1765, då stånden egde att pröfva sekreta utskottets yttrande om
orsakerna till vexelkursens höjd och om sättet för dess fällande,
afgaf han i frågan ett diktamen tills protokollet, som är af intresse,
särdeles i jemförelse med hans senare uttalanden. I motsats till
dem, som skylde ensamt bankolånen för rikets ofärd, framhöll han
i detta andragande, att rikets handel och rörelse äfven af annan
orsak råkat i vådlig belägenhet. Han fann grunden dertill ligga
uti de tid efter annan utkomna författningar, hvilka inskränkte
rikets näringar; han antydde, hvilka dessa författningar voro och
huru de stodo i förbindelse med bankolånen, — något som han
flere gånger i sina broskyrer utlagt, — samt slöt sitt andragande på
följande sätt: „1 anledning af allt detta håller jag före, att
grundorsaken till våra olyckor ej bör endast sökas uti bankolånen, utan
i andra, redan före den tiden tagna handels- och
hushållsförfatt-ningar, hvarigenom några få i staten efter hand trädt uti ett
fullkomligt förmynderskap för den öfriga delen af nationen och
hvarigenom den jemvigt blifvit häfven, som uti en fri stat bör gifva
näringarna lif och rörelse. Jag kan väl icke vänta af ståndet den
ömma reflexion på hvad jag anfört, som jag tror det förtjena, men
kan likväl för den orsaken ej afstå dermed. Jag tviflar alldeles
icke derpå, att ju sekreta utskottet vidtager de mått, som kunna
fälla kursen, såsom högst ÖnsheUgt, men jag ser tillika den
allmänna penningenöd och näringslöshet som riket måste råka uti,
om handel och näringar ej tillika blifva satta på en friare fot än
de nu verkeligen stå. Min riksdagsmannaskyldighet ålägger mig
att hos högvördiga ståndet till närmare eftersinnande anmäla hvad
jag trott hufvudsakligen bidraga till fosterlandets hjelp, och ehvad
ståndet finner sådant värdt sin uppmärksamhet eller ej, har jag
dock fullgjort min skyldighet, ocb vill icke hafva någon del i de
olyckor, som genom ett sådant tvång måste blifva äfven för
framtiden fäderneslandet oundvikliga, utan att det för min räkning
skall i protokollet läsas af efterverlden, mig sjelf antingen till heder
eller nesa.“
I detta yttrande visar sig Chydenius ännu icke som
prin-cipiel motståndare till kursens föreslagna fällande, snarare tvärt
om. Vid samma tid beviljade stånden utan synnerlig
meningsskiljaktighet åt sekreta utskottet den begärda myndigheten att
successivt och efter en hemlig plan nedsätta kursen. Länge voro
vederbörande emellertid sjelfva i största villrådighet, hvad
författning man i sådant afseende borde vidtaga. Chydenius, ledig
vorden från polemiken om de i Källan till rikets vanmagt uttalade
satsernas giltighet, sökte nu enligt sin riksdagsmannapligt att „se
något in uti rikets finanser och den då så mycket omtvistade
realisationen och kursens reducerande med dess följder för
allmänna rörelsen.“ Efter att hafva tänkt på saken och samlat sig
kunskaper, uppsatte han ett kort memorial i ämnet, hvilket han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
