Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gets justering den *26 Juli förbehöll sig Serenius att äfven hos
sekreta utskottet få yttra sin särskilda tanke, men sådant har
icke skett; att döma "af sekreta utskottets protokoll har saken
stadnat vid interimsbeslutet af den 15 Juli och sedan förgätits *).
Ännu återstod ett efterspel till denna på sin tid så ryktbara
sak. Chydenii skrift var redan så spridd, att dess indragning
hvarken var möjlig eller ens ansågs rådlig; utvägen att
vederlägga den samma återstod. Som vi sett, hyste det rådande
tänkesättets vänner full tillit, att „någon som kände saken bättre“
skulle kunna kullhäfva Chydenii argumenter, helst „både inom
och utom riksens ständers corps icke var brist på skickliga
pennor, som kunde för allmänheten visa dess villfarelse“. Men ingen
ville hålla yxen i skaftet. Nordencrantz har berättat Chydenius,
att han blef anmodad att skrifva vederläggning, men nekat. „Till
slut lejdes en hungrig spyfluga, som på de rådandes vägnar skulle
öfver auktoren utgjuta strömmar af etter med de högsta uttryck
från roddaretrappan, att släcka partiets harm och hos den
tanklösa hopen väcka en rysning och afsky för de af honom i
ljuset bragta sanningar; hvilken ock gjorde det så mästerligen,
att ehuru censor strök ut af manuskriptet hela sidor bara ovett,
blef i det återstående, som ändteligen skulle tryckas, ändå intet
annat qvar, hvilken skrift med flit af mig blef obesvarad“ **).
Den som nu uppträdde mot Chydenius var en viss medicine
doktor Jakob Gabriel JRothman, hvilken 1765 skrifvit en
bro-skyr om orsakerna till utflyttningen äfvensom ett vidlyftigt me-
*) Bland sekreta utskottets akter för Juli 1766 finnes väl ett
korri-geradt koncept till protokollsutdrag om Chydenii skrift, men ofvanföre står
antecknadt: ,,Upl: uti Secr. Utsk:t d. 3 Julii 1766 och hvilar til vidare“, och
dess expedition har sedermera förfallit. I detta koncept läses bland annat,
efter redogörelse för species facti, följande egendomliga uttalande: „Sä
nyttig skrinriheten i sig sjelf är, och så högt riksens höglofliga ständer vid
denna riksdag låtit sig angeläget vara att gifva den samma friare lopp än
den tillförene haft, så nödigt blir ock tillika att tillse, att den samma ieke får
sträckas derhän att oförsynt klandra riksens ständers beslut samt deremot väcka
missnöje, emedan derigenom högsta magtens värdighet kränkes, den aktning
och vördnad spilles, som ty åtfölja bör, samt anledningar gifvas till
söndringar, split och tvedrägt m. fl. olyckliga påföljder“. Ur enahanda synpunkt
betraktades saken äfven af de flesta ledande personer vid denna tid, —
hvilket icke hindrade ständerna att kort derefter med bifall läsa, huru stora
deputationen (i sitt betänkande om orsakerna till rikets goda lagars elaka,
verkställighet) i Augusti 1766 bland annat förklarade: „att hvar medlem må
kunna obehindradt föreställa till hela samhällets omdöme all den sanning han
tror sig af erfarenhet oeh egen hugsan fattat, det är otvifvelaktigt både ett bevi*
af ett folks äkta frihet och en ibland dess sällaste frukter. Den är först en
stöd och hjelpreda för lagstiftande magten att såmedelst nyttja allas ljus:
för att inse, om till äfventyrs i sjelfva lagen antingen till deras grund skulle
finnas något misstag eller efter tiders och omständigheters förändring någon
förbättring deruti kunde vara nödig“, o. s. v. Tillämpningen häraf på
Chydenii alldeles färska förföljelse synes icke varit svår, men föll troligen icke
någon in.
**) Se företalet till broskyren om landthandel samt Chydenii
sjelf-biografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
