Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äfven från sin hemort följde Chydenius emellertid med den
mest oaflåtliga uppmärksamhet de offentliga angelägenheterna, i
hvilkas afgörande han redan tagit så hedrande del, och så snart
ett lämpligt tillfälle erbjöd sig, drog han åter i hämad för
frihetens grundsatser*).
Göteborgs vetenskaps och vitterhets samhälle hade för år
1775 uppgifvit som prisfråga, huruvida landthandel för ett rike i
gemen vore nyttig eller skadlig, och i hvad mån den bidroge till
industrins upplifvande eller aftagande. Första gången anmältes
ingen täflingsskrift, hvarå samma fråga å nyo för följande år
upp-stäldes som prisämne. Chydenius författade då sitt svar om
landthandel, men en lektor S. Klefwerström erhöll accessit för en ganska
förtjenstfull och frisinnad af handling **); om Chydenii skrift afgafs
ett förmånligt yttrande, och med vissa ändringar var
vetenskapssamhället äfven villigt att trycka den samma. Efter bästa
öfver-tygelse sökte Chydenius tillgodogöra sig de gjorda
anmärkningarna, „men“, säger han i sitt den 26 Sept. 1777 daterade förord,
hvilket äfven innehåller en redogörelse för hans tidigare
skriftställareverksamhet ***), „som jag icke dess mindre har anledning
att befara, det samhället ännu för sin del torde finna många
betänkligheter deruti, dem jag åter, ifrig och ömtålig i frihetens
försvar, ej torde vilja afkläda denna min skrift, har jag beslutat
att hellre låta dem stå för egen räkning än att dermed å nyo
falla ett så vördnadsvärdt samhälle till besvär. — Jag tål gema
motsägelse, men inga andra skäl gifva mig öfvertygelse än de, som
handgripligen leda till det enda rätta ändamålet af alla politiska
författningar, vårt slägtes lycksalighet11
*) I den Mennander-Fredenheimska brefsamlingen i kongl. biblioteket
i Stockholm förvaras bland annat en längre privat skrifvelse af den 12 Okt.
1772 från Chydenius till biskop Mennander, uppå hvilken jag blifvit
upp-märksamgjorcf af filosofie kandidaten A. D. Helander. Detta bref
ådagalägger, huru nogrant Chydenius äfven i sin hemort gjorde sig underrättad om
förhållandena 1 olika delar af riket, huru orubbligt han vidhöll sina satser,
att „frihet att få anständigt nära sig och säkerhet att få sin vara betalt uti
stadgadt mynt“ var allt hvad en regering genom lagar kunde göra till
näringarnas uppkomst; att man med regleringssystemet „i bästa välmening skadar
riket mera i längden än hela Pommerska Éampanjen“; att „borgare och
bönder äta upp hvar andra, men bonden får alltid först sitta emellan“, o. s. v.
Om sin älsklingsfråga, tryckfriheten skrifver Chydenius i detta bref följande,
som förtjenar att in extenso anföras: „Det klagas nu allmänt, att
tryckfriheten alstrar af sig idel ovett och sqvaller. I synnerhet är gallan sprängd
emot vårt stånd, men jag blifver dock vid den tanken, att det goda,
nemli-gen nationens upplysning, som derigenom vinnes, öfverträffar det onda, och
alla få sin lexa och blinda varsammare, hvarigenom regeringssättet och
friheten allra säkrast bevaras.“ Med samma förtröstan om tryckfrihetens
bestånd och gagn uttalar han sig äfven i sin sjelfbiografi några få månader
innan den så godt som upphäfdes.
**) Tryckt i första stycket af Göteborgska vetenskaps och vitterhets
samhällets handlingar, Göteborg, 1778.
***) Ur hvilket företal några utdrag ofvan blifvit anförda. Rabbe har
i sin lefnadsteckning i Finlands Minnesvärde Män, II, 337—339, aftryckt
vigtigaste delen af detta förord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
