- Project Runeberg -  Politiska skrifter /
clxxxvi

(1880) [MARC] Author: Anders Chydenius With: Ernst Gustaf Palmén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vederfarna kongl. maj:ts dyra nåd och kraftiga försvar emot deras
erhållna fri- och rättigheters kränkande*).“

Frågan om tjenstehjonens rätt hade länge stått på
dagordningen, då Chydenius egnade den samma sin särskilda
uppmärksamhet. Trädande i envåldsregenternes spår hade Frihetstidens
män till en början äfven på detta område hyllat och hägnat
tvångets grundsatser; förnyade legohjonsstadgan af år 1739 förpligtade
den obesuttne till tjenst enligt taxa och vissa vilkor; bondens
rätt att hålla hos sig i arbete egna barn var begränsad, flyttning
från län till län var försvårad — allt i syfte att för alla näringar
och näringsidkare åstadkomma en så vidt möjligt rättvis fördelning
af tillgängliga arbetskrafter**). Huru litet lagstiftaren dock härmed
lyckades nå sitt syftemål, visade bäst de oupphörliga klagomålen
och förslagen till nya stadganden. Från och med 1762 gjordes
dessa förslag ibland i frisinnad anda, och 1766 vågade man
ändte-ligen så till vida lösa på fjettrarne, att flyttningen inom riket
gjordes fri. Men mot 1770-talets slut tycktes reaktionen åter

*) Huru motiverade här antydda farhågor voro, och ur hvilken likgiltig
och egoistisk synpunkt de finska städernas samt öfver hufvud Finlands
för-kofran vid denna tid kunde betraktas i Sverige, visar bland annat en bekant
ädlings just vid denna tid nedskrifna reflexioner om det af Liljencrantz
förordade förslaget att anlägga Tammerfors, Euopio m. fl. städer. „De som
med mindre entusiasm i detta ämne tänkte, trodde att de finska städernas
anläggande vore mera betänkligt än man i början inbillade sig. Finlands
öfvervigt i handel emot Sverige är redan så känbar, att Sverige inom få år
lärer deraf göra ännu bedröfligare erfarenhet. Ju mera vägar och
kommunikationer i detta land öppnas, ju mera städer der anslås och anläggas, ju
rikare och mera välmående blir det. Om detta är en sann politik med en
gränseort, som nu icke eger något lockande för en granne, kan man af
erfarenheten döma. Det rika Skåne och det bergaktiga Nyland bidraga till
olika kalkyler hos en eftertänksam granne; när man härtill lägger finnarnes
medfödda håg för independens, de steg som Ryssland gjort att skaffa dem
den samma och deras medfödda hat och jalousie mot Sverige, så lär detta
politiska problem snart vara upplöst. När Finland jemte sin utrikes handel
och sin öfvervigt i den samma emot Sverige får egna uppstäder, mycket
vägar och kommunikationer, lärer det snart kunna blifva ett land, som kan
bestå af sig sjelft(<, yttrar G. J. Ehrensvärd i sina Dagboksanteckningar
förda vid Gustaf HI:s hof, I, sidd. 341, 342. Enahanda inkast om Finlands
belägenhet vid gränsen samt dess „öfvervigt i handeln“, hade förut särskilda
gånger blifvit framstälda, se t. ex. [Schröderl, Oförgripliga tankar om
fem nya stapelstäders inrättande o. s. v. och hade ännu oftare på det mest
slående sätt vederlagts af Pipping, Stenhagen, Chydenius, Mathesius,
Hä^g-ström och andre; se utgifvarens disputation Svensk-finska
handelslagstiftningen 1523—1766, sidd. 164—168 och 171—176, Chydenii Politiska skrifter
sidd. 86, 110 m. fl. samt denna lefnadsteckning sidd. XXIX—XXXVI.
Franzén, Skrifter i obunden stil, I, sidd. 490—507, skildrar i en varmt hållen
minnesteckning den ofvan i texten nämnde Henrik Kahms person och
verksamhet, nämner att han jemte andre förskjutit de penningar, hvarmed
stapelrätt löstes, samt att han tjugu år senare såsom Gamla Karleby stads
riksdagsrepresentant under sin vistelse i hufvudstaden 1786 bland annat
lyckats mota ett till förmån för Kaskö tilltänkt stapelmonopol „som de
Stockholmske köpmännernes opatriotiska ifver var nära att utverka“, men
några närmare detaljer härom äro icke utgifvaren bekanta.

**) Modée, Utdrag utur Publ. Handl. II, 1582—1599.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/capolitisk/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free