Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och med afseende å rikets belägenhet, hårda klimat etc. trodde
talaren ej, att några flyktingar vore hugade att inflytta, om ej
möjligen desertörer eller kasserade jesuiter, som vore förlägna om
beskydd.
Biskop Lütkeman fann så många skäl redan vara mot
religionsfriheten andragna, att föga mera behöfde sägas, men som
saken var af yttersta vigt och värde, rörde ed och samvete,
„hvilket om icke förr, dock i dödsstunden skulle antingen fägna
eller oroa, allt efter som man härvid tänkt och handlat, så ville
biskopen till protokollet förklara sig emot religionsfriheten, då
den evangeliska läran skulle härigenom lida intrång och riket
intet vinna, „och undrade för öfrigt, att en dylik fråga mot
författningarna och gången ed kunnat af någon annan inom dessa
murar och högvördiga ståndet väckas och yrkas“.
Biskoparne Haartman och Benzelius instämde med de
föregående talarena. Chydenius, domprosten Fant, öfverhofpredikanten
Troil, biskop Lamberg och prosten Backman begärde ordet, men
öfverläggningen afbröts genom att en utsänd deputation återkom
och berättade, att saken i borgare- och bondestånden som bäst
var under ventilation.
„Herr prosten Sörström med flere af ståndet önskade det
ståndet snart uti ett så tydligt ämne ville taga sitt beslut, hvilket
torde genast kunna få anmälas hos de öfriga stånden och således
medföra någon god verkan i hufvudsaken, h varför ock proposition
i målet äskades; men deremot yrkades af förenämnde herrar
ledamöter, i synnerhet af herr domprosten doktor Fant*), att enligt
riksdagsmannarätt få yttra sina tankar till protokollet. Dock som
de fleste af ståndet påstodo proposition i saken, ville högv. herr
erkebiskopen och talmannen [Mennander] förut hafva förklaradt,
att han till alla delar instämmer med hvad förenämnde herrar
ledamöter till afstyrkande af religionsfriheten redan andragit“.
„Hvaruppå framstäldes i anledning af diskurserna
proposition sålunda: bifaller då icke ståndet de angående
religionsfrihet här i riket ingifna memorialer med de af höglofliga
ridder-skapet och adeln gjorda restriktioner? hvilken genast med nej
besvarades“.
„Ståndet fann nödigt att ett sådant dess fattade beslut
genom en deputation af 12 ledamöter under herr biskopen, doktor
Benzelii anförande hos de öfriga respektive stånden strax
anmäla, och skulle extractum protocolli sedermera i detta ämne
aflemnas“.
Vid sin återkomst anmälte deputationen, att bondeståndet
redan hade frågan under öfverläggning, men att borgareståndet
lofvat afvakta prestaståndets protokollsutdrag. En stund derefter
*) Johan Mikael Fant, f. 1735, domprost i Vesterås, sedan kyrkoherde
i Leksand i Dalarne, f 1813.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
