Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gelägnast derom, hvad fast pris de borde få betala varan med,
och hade de blifvit beståndande, så vore långt för detta all
tjäru-och kopparhandel förstörd. Månne det då ej vore värdt att tänka
på huru salpetertillverkningen äfven kunde blifva fri, och är det
nu omöjligt att säga, huru många tusende af denna handtering
kunde få sitt uppehälle och huru stora kostnader derigenom för
kronan kunde besparas“.
Författaren söker härefter visa, att konsten att sjuda
salpeter ej berodde på att kronan vårdade näringen, utan mycket
bättre bevarades hos en hel allmoge, som lärde sig med
bekymmer och omtanke af hvar andra att vårda ett sådant näringsfång.
Han relaterade, huru kronan med ens vägrat att emottaga mera
än hälften eller tredjedelen af salpetertillverkningen; huru
näringen betungats med mångfaldiga omgångar och svårigheter vid
exporten, samt slöt sin artikel, i trogen anslutning till hvad han
en mansålder förut vågat första gången utsäga: „Sådana äro
de flesta af våra allmänna hushållsanstalter. Man klagar öfver
svenska folkets industri, och man lägger så många hinder i
vägen för den och krånglar allt bort uti blandiga och ombytliga
författningar, som hindra näringsidkare, hvilka aldrig kunna trifvas
utan frihet
Sannolikt har Chydenius med anvisningar och råd medverkat
till utgifvandet af serien Skrifter för allmänna medborgerliga
kunskaper; i den samma fästes synnerligt afseende vid tryckfriheten,
Maboths ansökning infördes in extenso, i tjenstehjonsfrågan
refererades Chydenii 1778 utgifna broskyr fullständigt, o. s. v. Full
visshet härutinnan torde dock icke numera stå att vinnas. — Den
sista afhandlingen af Chydenii hand, om koppympningen, infördes
såsom redan är berättadt i Finska hushållningssällskapets
handlingar efter hans död.
Många utmärkelser hade kommit Chydenius till del under
hans långa lefnadsbana. På begäran af flere ståndsmedbröder, —
en intercession som icke tyckes varit ovanlig *) — utämndes han
1778 under riksdagen till prost; samma år och med anledning af
kronprinsens födelse blef han jemte flere ståndsbröder utnämnd
och den 6 Juni 1779 af då varande erkebiskop Mennander
promoverad till teologie doktor **), vardt kort derefter kontraktsprost
och 1800 ledamot af nordstjerneorden. Med anledning af sina
skrifter och öfriga förtjenster kallades Chydenius till ledamot af
Göteborgs vetenskaps- och vitterhetssamhälle, Sällskapet pro Fide
*) På sådant sätt blef kyrkoherden i Helsingfors, Zakarias Cajander,
1769 hugnad med prostetitel, se Akiander, Herdaminne för fordna Wiborgs
och nuvarande Borgå stift, I, sid. 180.
**) Öfrige finnar som då erhöllo samma värdighet voro
kyrkoher-darne Johan JLaihiander, Erik Lencqvist, Nils Idman, Mikael Avellan, Johan
Pihlman, Daniel Backman, Henrik Hyllén, Henrik Poppius och Zakarias
Cajander, Schauman, Program till teologie doktorspromotionen 1857, sidd.
43, 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
