- Project Runeberg -  Politiska skrifter /
10

(1880) [MARC] Author: Anders Chydenius With: Ernst Gustaf Palmén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svar på den af kongl. vetenskapsakademien förestälda frågan: Hvad kan vasra orsaken, att sådan myckenhet svenskt folk årligen utflyttar utur landet? och genom hvad författningar det kan bäst förekommas? ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S& missbrukas magten i fria samhällen till någras vinst och
välmåga och andra medborgares förtryck. Kartaginensiska republiken var
fri, ty den stod intet under någon envåldsherre, utan styrdes af
regen-ter, som årligen blefvo tillsatte efter folkets vilja. Men hvad var det
för ett folk? Jo det var den ofantliga handelsstadens inbyggare, som
ansågo alla andra landskap för bisvärmar och sin stad för stocken, dit
de måste samla all sin honung.

Stttbelius gör härvid den anmärkning: „sådan nytta“, säger han,
„hafver man af legda soldater“; men jag ville veta, om man af
hemfödda utan sold bör vänta mera.

§ 6.

Jag nämnde nyss romarne. Rät det folket! Huru hafva de stigit
så högt i magt och anseende, att de för hela verlden blifvit ett under
och åter fallit ned i sin förra aska ? Ett folk, som förstod rätta
regerings-bruken och missbruken i grund, hvars lagar ännu vördas af hela
Europa, [ett folk] som med sina regementshvälfningar och öden blifver
en öppen spegel för alla samfund, der en eftertänksam utan
spådoms-anda kan läsa deras förestående fall och uppkomst.

Friheten var onekligen den, 6om lade första stenen till Roms
murar. Friheten fylde den med folk. Rom hade aldrig varit till, om
Amulius efter önskan fått dess grundläggare utur vägen och tyranniet
intet genom hans död blifvit hämmadt.

Men hvad skulle en stad vara utan borgare, och murar utan
besättning ? Stiftaren gjorde derföre Rom till en fristad för alla
flyktingar, lidande och trälar. Friheten, som han skänkte hvar och en af
dem, var ett så rikt och rart byte, att deltagare icke kunde tryta i
[ett] så ädelt nöje, och detta var första steget till [den] nya stadens
styrka.

Den stod väl i början under konungavälde, men utan att hafva
förlorat sin frihet; samfundet styrdes af konungar, men efter
råds-herrames och folkets behag; det lägges derföre som en skamfläck uppå
L. Tarquinii regemente af historieskrifvarena, att han åtlydde
ingendera. Han plågade menigheten i smedernas verkstäder och med annat
trälaktigt arbete, och dess son Sextus Tarquinius, en i vekligt sällskap
uppvuxen prins, gick i obetänksamhet än längre, som satte dem i
mist-ning af både krona och fädernesland.

L. Junius Brutus, uppeldad mera af ädel än uppblåst frihetsanda,
afbröt genom sin tilltagsenhet envåldsoket, hvars hårdhet redan gjort
folket ledsna dervid, gaf lagarna eftertryck och förtog lasterna sina
undanflykter, så att den tidens ädlingar (Sexti Tarquinii stallbröder)
deröfver föra en bitter klagan: „konungen“, sade de, ,,är ju en menniska,
den man kan begära af rätt- och orättvisa, hvilkendera man behöfver.
Der har nåd och välgemingar, der vrede och tillgift rum. Då kan
man skönja skilnad emellan vän och ovän. Men lagarna deremot äro
ett döft och obevekligt ting, som är helsosammare och bättre för en
fattig än rik och mägtig, som aldrig har någon lindring och eftergift,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/capolitisk/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free