- Project Runeberg -  Politiska skrifter /
17

(1880) [MARC] Author: Anders Chydenius With: Ernst Gustaf Palmén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svar på den af kongl. vetenskapsakademien förestälda frågan: Hvad kan vasra orsaken, att sådan myckenhet svenskt folk årligen utflyttar utur landet? och genom hvad författningar det kan bäst förekommas? ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hemta af dem den rikedom och nytta de kunde och borde gifva,
riket till en märklig förlust. Inspektörer, gårds- och drängfogdar hafva
mest detta bekymmer på sig. De sköta en annans [egendom] utan en
noga och sträng eftersyn. Deras lätja, yppighet och bedrägeri kan
årligen korta af inkomsterna, som annars kunde märkligen ökas.

Att mota detta onda arrendera andra bort sin jord på vissa år,
men innehafvaren, som då vet sin fardag, tänker alltid på den, då han
skall göra något; han söker att göra sig bästa gagnet, men frågar minst
hvad efterträdaren får. Härigenom blifva många tusende tunnland åker
och äng i vanrykt, och allmogen, som både kunde och ville arbeta upp
jorden, får icke ens befatta sig dermed, då den likväl med glädje ville
skatta derför till egaren, allenast jorden blefve lemnad dess brukare
till evärdelig besittning.

§ 12.

Jordens afkomster äro intet mindre på flera sätt betungade.
Smärre hinder får jag icke tid att omröra. Ett af de hufvudsakligaste
härvid håller jag före vara brist på tjenliga farter[1] landsorterna emellan.

Om det folk, som med svåra transporter och långvariga fälttåg
afmattas och dör bort, blefve tillhållet att hvar på sin ort arbeta på
strömmars och farters öppnande, hvad välsignad nytta tillflöte icke
landtbruket derigenom?

Jag borde icke ens mera nämna härom, sedan riksens höglofliga
ständers ömma vård så nyligen och allvarsamt sträckt sig till denna
del af vår allmänna hushållning, om icke ett dervid ännu ömmade mig,
nemligen att större delen af de till detta välsignade verk anordnade
medel åtgå till befälhafvarenas, än arbetarenas aflönande, hvarigenom
arbetet kostar kronan mycket, men gagnar riket mindre. Mån intet
staten häruti kunde märkligen indragas genom ett mindre antal befallare
uti en så fredsam förrättning?

På många orter hindras jemnväl landtbruket märkeligen genom
tvungen spanmåls- och viktualiehandel, när landtmannen intet får afsätta
sin jords och mödas afkastning, der vinsten är störst. Dit höra
författningarna om vissa handelsdistrikter och förbud mot spanmåls och
viktualiers utförande.

Herr Montesquieu föreställer detta vackert under namn af en
afrikansk sägen om tvenne orsaker till deras forna åkerbruks aftynande.
Den andra författningen, säger han, hade till afsigt att förekomma
hungersnöd i landet, till hvilken ända man förbjöd alla lifsförnödenheters
utförande till utrikes orter; ja, den ena provinsen fick icke föra
[viktualier] till den andra utan särskild permission, som nödvändigt måste
af sig föda monopolier. På detta sättet blef landets afvel och
afkomster maskarna till rof, då goda år voro, och som tillika all
uppmuntran för landtmannen försvann, så blef både åker- och ängsskötsel
försummad, och på de goda åren följde svåra år, som räcka ännu.


[1] Ordet farter nyttjas här i betydelsen kanaler, vattenkommunikationer
likasom det under 1700-talet oftare begagnade uttrycket durchfart. / Utg. anm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/capolitisk/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free