Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svar på den af kongl. vetenskapsakademien förestälda frågan: Hvad kan vasra orsaken, att sådan myckenhet svenskt folk årligen utflyttar utur landet? och genom hvad författningar det kan bäst förekommas? ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förföljare blifva alldeles bortglömda. För honom i sin uselhet var det
allt nog, att hans oskuld uppklarnade, men fredsbrottet är ingalunda
dermed försonadt eller allmänna säkerheten återstäld. Sådana saker
ropa hämnd; låtom oss intet glömma bort dem; våra barn gräfva dock
upp dem å nyo, och lägga dem till vår tids nesa för efterkommandena»
En långsam egendomstvist är upptagen af herr Nordencrantz och
dess kritikus, der köparen genom tjuguårig process utmattades vid alla
instanser, och ändtiigen blef med förlust af 300,000 daler tvungen till
förlikning för att rädda det återstående af sin egendom ifrån samma
öde. Saken är med sina omständigheter så noga utredd, fast utan att
nämna personer, att det ej här behöfver anföras.
Att spara tiden, kan tredje rummet fyllas med den i § 16
anförda långvariga process emellan några skattebönder och några
bruks-innehafvare, der mångårigt lidande, flere tusende dalers förlust, kostsam
rättegång [samt] öfver- och underrätters mot klar lag stridande domar
rättas med de 60 daler silfvermynts återbetalande, som de blifvit orätt
sakfälda till.
Sägen mig, huru många ståndspersoner finnas, som med sådan
redighet, ospard kostnad och outtröttligt tålamod kunna leda sin sak
till fullkomligt slut? Intet en bland hundrade. Huru kan det då
begäras af en bland tusende af allmogen? De flesta måste först duka
under, hvilket ock ofta kan vara så godt. Kan det begäras, att sådana
uslingar skola älska fäderneslandet? Mitt bjerta blöder. Men låtom
oss skynda oss bort från dessa bedröfliga bilder till något annat.
§ 22.
Då komma vi till det tredje allmänna tvånget, som år i egendomar.
Afsigten är intet här att anföra de många möjliga och brukliga sätt,
hvarigenom en kan sättas i mistning af sin valfångna egendom.
Konung och ständer hafva försäkrat hvar undersåte om en oqvald
besittning af sin egendom. Det anstår allra minst honom att draga så
helgade löften i tvifvelsmål. De rf öre hafva ej heller undersåtar hållit
betänkligt att nedlägga sina egendomar i allmänna verk och kassor, som
äro försäkrade. Banken har emottagit det mesta; der ligga gamla, i
redbart mynt inlagda kapitaler. Dit föll vid [det] representativa
myntets inrättande hela rikets rörliga penninge-styrka, och banken utgaf
försäkringar, att de intet allenast der vore i behåll, utan ock vid
ega-rens påfordran finge derifrån lyftas. Dessa försäkringar äro nu de
samma, som fått namn af bankosedlar och gå i vår handel såsom
penningar, men äro i sig sjelfva intet annat, än bankens assignationer på
sig sjelf, som, så länge de honoreras af banken med redbar betalning,
behålla sitt värde.
Nu har nästan hvar en enda rikets undersåte genom handel bytt
någon del af sin egendom i dessa assignationer, och enligt dess klara
ord, kungaförsäkran och riksens ständers borgen måste [han] således
ega rättighet att, när han vill, lyfta från banken ograverad sin egendom,
intet till namn och dalertal allenast på papper, utan i verkligt redbart
mynt eller dess#värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
