Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vederläggning af de skäl, hvarmed man söker bestrida Öster- och Vesterbottniska samt Vesternorrländska städerna fri seglation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller korrumperas. Ty saknas kunskap om närvarande tids handel, kan
det allmänna strax stöta sig derpå. Brister noga ljus uti alla
förestå-ende handels-hvälfningar, kan den författning, som nu är den nyttigaste,
inom några år blifva den skadeligaste för hela samhället. Hafva intet
de förmenta lidande fått aflemna sina skäl deremot, så har saken af
deras motståndare fött bemantlas till egen fördel. Är domstolen eller
dess medel på något sätt invecklade med de sökande uti enahanda
afeigter, sättes domens oveldighet i tvifvelsmål.
§ 7.
Men huru vida all denna försigtighet vid Stockholms stads
privilegiers utfärdande blifvit iakttagen, det lemnar jag hvar oveldig
medborgare att döma.
Jag vill intet nämna, huru djup svenska handels-insigten kunnat
vara, då samma privilegier blifvit utfärdade. Jag går förbi, huru vida
denna domstol, som likväl var inom samma stad, kunde anses för
oveldig eller ej. Den som ser något längre in uti äldre och nyare
händel-ser i dylika mål, vet det väl. Men det påstår jag, att vid dessa
privilegiers uppsättande hafva de lidande norrbottningame ej blifvit hörde,
deras skäl ej upptagna och vederlagda, och än mindre hafva alla
tillkommande handels-hvälfningar kunnat vara då bekante, som i sig sjelft
är omöjligt. Huru vill man då göra deras helgd så stor, och deras ord
för alldeles oombyteliga?
Dock låtom oss antaga dem för oryggliga; men är det ena uti
dem oryggligt, så måste det andra vara äfven så. Uti alla de
Stockholms stad i senare tider förunta privilegier, som ofvanföre finnas
anförda, läses en slutmening ungefär af detta innehåll: dock oss dHtid
förbehållet, allt som tidernas beskaffenhet och rikets allmänna nytta
framdeles kunde fordra, dem att rätta och ändra.
Huru skola nu Stockholms handlande få detta förbehåll utur
vägen? Eller huru kunna de åberopa sig uppå dessa privilegier, om de
intet tillika äro i stånd att ovedersägeligen visa tidernas beskaffenhet
och hela rikets allmänna nytta fordra det samma? Eller mån icke, i
den händelse att jag kunde visa rikets allmänna nytta fordra ändring
i dessa privilegier, och högsta magten funne för godt samma ändring
att bevisa, mån icke den då i kraft af detta förbehåll kunde ske utan
deras verkliga kränkning?
§ 8.
Det andra skälet vill man taga utaf handelsordinantien af år 1617,
som i § 4 förbinder de städer i Norrlanden Hemösand, Uleåborg och
Vasa att segla till Stockholm, och de tvenne sist nämnde äfven till Åbo.
Man påstår, att denna handelsordinantia i de följande tider såsom en
grundsats blifvit alltid följd och som en grundlag, hvarefter alla
stridigheter och oskick i in- och utrikes handeln blifvit rättade. Att nu
intet förhasta oss i en grannlaga sak, måste vi göra oss först redigt
begrepp om en handelsordinantia. Är det icke en författning, att så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
