Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vederläggning af de skäl, hvarmed man söker bestrida Öster- och Vesterbottniska samt Vesternorrländska städerna fri seglation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än de fingo dubbelt så många dalrar derför, som de sjelf förskrifvit
sig skyldiga uti banken. Till exempel de hafva för en riksdaler, som
de lånt utur banken för tjugufyra år sedan, förskrifvit sig skyldiga 9
å 10 daler kopparmynt, men om de nu skola lemna ut den till någon,
begära de derför 24 daler dito mynt, och det få de ock af dem, som
äro trängde; ty det är ingen utom dem i stånd att gifva lån, när det
ankommer på någon större summa.
Jag lemnar, min läsare, till din egen goda eftertanka, om detta
varit grunden till vår höga vexelkurs inom riket, eller om den icke
åtminstone mycket dertill bidragit.
§ 14.
Men dessa olägenheter äro ännu intet de endaste, som Stockholms
stads tillväxande styrka torde hafva bragt å stad. Alla entreprenader,
som stiga till stora summor, är denna styrka sjelfskrifven till. Så snart
det ankommer på half å en tunna guld och derutöfver, saknas hos de
andra rikets handlande både styrka och enighet, att gå deruti. De
styrka egande luta sina hufvud till samman, stå som en man, och då
är ingen, som öfverbjuder dem. Huru ansenlig måste icke i följd häraf
deras vinst blifva! Jag lemnar [derhän] huru stor andel desse
handlande hafva uti tullarrendet och så vidare uti flere verk, men det tror
jag, att Stockholms stad eger de fleste lotter deruti.
En sådan förenad penningestyrka i Stockholm förkofrar sig
stunde-ligen, men jag fruktar, att andras kassor i lika mån deremot uttömas,
och att kronan framdeles sättes utur stånd att med egna medel drifva
sina afsigter. Då kunna deras kapitaler såsom lån till kronan för viss
procent göras fruktbara. Procenterna öfverstiga inom få års förlopp
sjelfva kapitalen. Tänk efter, om det beklagligen skulle gå så vida,
att kronans inkomster [skulle] räcka knappt till räntors, än mindre till
hufvudstolens afbetalande, månne det då icke kan hända, att kronan
sjelf till denna magt måste blifva evärdelig skattdragare såsom i
England, så framt icke säkra steg och mått i tid tagas, och andra städer
i riket upphjelpas, så att en någorlunda jemnvigt kan erhållas.
Läsare, se dessa äro följderna af Stockholms stora penningestyrka.
Hvem ser icke dem kunna blifva de farligaste, så för riket i gemen,
som hvar medborgare i synnerhet, om denna styrka missbrukas och de
gripa för vida omkring sig?
§ 15.
Det vällofliga borgareståndet kan intet annat än häraf se de
farligaste sviter för sig sjelf i framtiden. Man torde väl söka att hålla det
bakom ljuset härutinnan, och bjuda till att mätta det med söta ord
och skenfagra löften. Men man har största skäl att göra sig försäkrad
derom, att det ej vidare tager lag, sedan saken är i så klar dag satt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
