Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vederläggning af de skäl, hvarmed man söker bestrida Öster- och Vesterbottniska samt Vesternorrländska städerna fri seglation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 å 6 veckors möda med sin håst kan han då som knappast förse sig
med salt uti sitt hushåll och staden med 1, 2 eller högst 3 tunnor säd.
Hvad tidsspilla, hvad håglöshet, hvad brist på ätliga varor allt detta
förorsakar så väl hos den nsle landtmannen som de städer, hvilka
genom en så svår och kostsam väg skola vänta sitt uppehälle, kan en
öm och eftertänksam medborgare väl finna. Huru märkligen vore icke
häremot svårigheterna hulpna, om staplar vore utmed sjökanten,
hvari-genom köpingar skulle kunna inrättas högre upp uti landet? Naturen
och belägenheten har det sjelf så fordrat.
Österbottens städer ligga utmed stora strömmar, som alla leda sitt
vatten ifrån Savolaks-gränsen 15 å 20 mil upp uti landet, hvilka till en
del redan äro segelbara, dels ock genom riksens höglofliga ständers
synnerliga ömma vård för Österbotten som bäst upprensas. Savolaks och
Karelen äro åter öfver allt utspäckade med större och mindre träsk
och insjöar, så att på de flesta ställen är redan många mils sjöfart
Öflig. 18 å 20 mil upp ifrån saltsjön är landet som högst, så att det
skiner Österbottens och Savolaks-vattnen ifrån hvarandra och kallas
der-före Maanselkä eller landsrygg. Här äro de ställen, der de nya
köpingar skola funderas, som redan i drottning Kristinas tid blifvit
påtänkta, och [hvilka] om sommartid skulle kunna upphandla stora poster
spanmål och viktualier, som med lastbåtar efter [de] savolakska och
karelska vattnen skulle med lätthet föras dit; köpingame försåge
dere-mot böndeme med salt och tobak, jern, stål och svafvel, etc.
Härifrån kunde åter de samlade viktualiema och spanmålen med vinterföre
befordras utföre i fulla lass, men allra lättast om våren med floden på
båtar, som bergade 15 å 20 tunnor säd.
§ 50.
Fördelen af allt detta [fram]lyser bäst genom ett exempel.
Ungefärligen 6000 foror ske nu om vintem ifrån Savolaks och Karelen neder
till österbottniske städerna och förse dem med 3000 lispund
fetalie-varor och 10,000 tunnor säd. Hvardera af dessa foror göra
Savolaks-bon i medeltal en dröjning af 30 dagar för häst och karl, hvilka
dagsverken för häst och karl, beräknade till 2 daler k. m. hvardera, göra
för hela resan 60 daler k. m., d. ä. för 6000 foror 360,000 daler k. m.
årligen i resekostnad, utom sjelfva varornas värde. Hade köpingarna
fått upphandla samma varor och lägga fulla lass deraf, så hade 3000
lispund smör och talg blifvit framsläpade på 75 lass å 40 lispund på
lasset, och 10,000 tunnor säd, å 4 tunnor på lasset, af 2500 foror, —
tillsammans 2575 lass; hvilka äfven beräknade till 60 daler lasset i
forlön göra allenast 154,500 daler. Således är endast derigenom, att
köpingarna reglerade alla lass till lika stora, och att ej hela menigheten
behöfde förgäfves med små lass fara till sjöstaden, 205,000 daler k. m.
i forlön besparda. Men om nu genom den projekterade farten 2
vinterlass lades på en båt och med vårfloden fördes utföre, vore alla 6000
nu skeende foror minskade till 1287, och sjöstäderna icke dess mindre
försedda med lika jnycket viktualier som förr, och det för 77,220 daler,
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
