Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det ej skyndsamt öppnar de dammar, som samlat skatter på några få
ställen och utarmat de andra.
Ju enfaldigare någon nation följt naturen, ju förmögnare och
talrikare har hon blifvit, ju jemnare finnas rikedomarna utdelte och ju
lyckligare är dess regemente, [men] tvärt om, ju mera någon konstlat
i handel och näringar, ju sämre och olyckligare stat.
Kina, det rikaste rike i hela verlden, är derpå ett oemotsägligt
bevis. Der hafva städer inga privilegier, och ingen skilnad [göres]
emellan stads- och landtmannanäring; derföre är hela landet som en stad,
och alla städer som det härligaste land. Der finnas inga staket eller
tullar; derföre har både krona och undersåtar rikedom nog. Der är
aldrig skilnad emellan upp- och stapelstäder, derföre är rörelsen jemn
och lefvande; handtverk äro der fria, derföre är arbetaren i sin flit
outtröttlig, och mångslöjder gå sjelfva i landsflyktighet utan att af
lagar visas dit. Der är intet produktplakat eller förbud på sådana
fartyg, som icke föra egna varor, utan de se gerna, att någon vill hafva
den mödan, att afsätta deras produkter; men derföre äro de mästare
af handeln, och priset på egna varor stiger så mycket högre. Der
gifves intet mynt, utan allt bytes vara i vara, metaller vägas efter skrot
och korn; derföre gifves ingen myntfot eller finansverk, som bråkat
många europeiska hjernor, fast de hafva guld och silfver nog. Tänk
om Sverige från 400 år tillbaka hade fått njuta en sådan frihet, så
vore det, om icke ett Kina, åtminstone ett Holland, ett Schweiz, ett
England eller annat dylikt. Hvarest vore då de många disputer om
städernas privilegier och landthandel? Hvar vore då de många
tullordningar och dryga staket, de dyra stapelstads-quæstioner,
skrå-ordningar, produkt- och retorsionsplakater, myntordningar, finanser [1] *),
vexelkurser, med hundrade flera? Hvar vore då alla de processer, som af
dem blifvit formerade, alla de fiskaler, som angifvit dem, alla de
advokater, som drifvit dem, alla domare, som dömt dem, och ändtligen all
den lön, mat och papper, som alla dessa konsumerat dervid, (som allt
gått utur näringarna)?
Holland är näst Kina den stat, som släppt friheten i sin handel
och handtverk, och England dernäst, och [de äro] just derföre de bäst
fotade samfund i Europa, men hafva likväl på långt när ej låtit
naturen vara så okonstlad som kinesen, och tror jag honom derföre hafva
rätt, då han säger andra nationer vara blinda, holländaren och
engelsmannen se med ett öga, men sig sjelf med två; ty saken talar för
sig sjelf.
Emot allt detta har Sverige trott finans [1] *) och handelshemligheter,
exklusiva privilegier, premier, inskränkningar och flera slags förbud
göra oss lyckliga. Vi hafva nu en lång tid bortåt byltat med allt detta
och nu ändtligen hunnit så långt, att vi utan pest och krig blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
