Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uti Vederläggningen pag. 17 till 23 *) vore visadt, att Stockholm varit
en orätt räntetagare af sina medundersåtar; pag. 8 till 12 **) att hela
vår frihet och regementskonstitntion skulle genom deraf flytande
öfver-lägsen styrka sättas i äfventyr, — mån icke fides publica, grundad på
§ 2 regeringsformen, skulle rubbas, om de öfriga rikets städer i stöd
af uttryckliga förbehållet i regeringsformens 51 § ej finge nödig
undsättning? Jag tror äfven den förut nämnda 2 § vara ett så essentiale
constitutivum nti vår grundlag, att man, då den vore borta, hade svårt
att känna igen öfverhet och undersåtar, och än svårare [att finna]
någon fides publica.
Konung Johan inskränkte år 1587 Norrlands utländska handel att
derigenom uppmuntra Stockholms invånare att bygga stenhus, men nu,
när staden är fallbygd med de präktigaste våningar och de särdeles
vigtiga orsakerna således upphört, påstår man att fides publica lider,
om samma inskränkning skulle upphäfvas.
Grundorsaken till ordinantien af år 1617 är handgriplig hvad
Norrbottens handel beträffar, nemligen, att sedan den Stolbovska freden
slöts samma år emellan Sverige och Ryssland, tänkte konung Gustaf
Adolf sätta gränseorterna i större rörelse och försvarsstånd derigenom,
att Kexholm och Nöteborg, som lågo ganska beqvämt till att draga
handeln åt sig från Savolaks och Karelen, gjordes till stapelstäder; men
det är underligt, att nu, när ryssen eger dem och mera till, och
grannen suger märgen utur dessa landskap, man lika väl vill, att vi i
våra handelsoperationer skola följa samma plan. Det blifver ju
oemotsägligt, att ju mera handelsrörelsen dämmes åt Sinus Botnicus, ju mera
drager den sig uppåt landet, och ju mera underhållas lurendrejerier,
och ju vissare kunna Norge och Ryssland rosa sin marknad.
I öfrigt bygger Stockholms stad sina skäl på tvenne så sviksamma
grunder, att den ena stöter om kull den andra. Man säger på ena
sidan, att denna stad vid en sådan friare handelsrörelse blifver lidande,
i det han sättes i mistning af viktualier och nödiga trävaror; på andra
sidan påstår man, att de städer, som finge seglationsfriheten, ingen ting
kunde vinna derigenom.
Handeln liknar alldeles en ström: vattnet faller alltid nedåt, och
handeln drifves af intet annat än vinningslystnaden. Kunna icke då
andra städerna med större vinst segla utomlands än till Stockholm, en
tycks förbudet deremot vara lika onödigt som [det vore] att ställa
vakt vid en elf, att han ej skall få löpa uppföre, eller att bygga es
kostsam dam i Norrström, på det saltsjö-vattnet ej skall storma in uti
Mälaren och dränka inbyggarena der omkring, (och att bestyrka
nödvändigheten deraf anföra en ordentlig argumentation af saltsjövattnets
myckenhet emot Mälarens).
Vi kalla våra tider upplysta, [och] de må så heta; men att man
om ljusa dagen för hela nationen vill dölja sanningen, är nog dristigt.
Man säger: tjära och bräder kunna aldrig med fördel exporteras utan
jern, och jemet stadnar qvar, om det icke får bräder till stufning. Hvad
tycker du min läsare, är detta rimligt ? I Norge tillverkas årligen vid
*) Ofvan sid. 62-66. - **) Ofvan sid. 55-58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
