Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nationala vinsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säljaren begärliga varor, utan dem. Den myckenhet af penningar, som för
varan måste erläggas, kallas dess värde.
Hvad de utgående varornas värde öfverstiger de inkommandes,
kallas rätteligen nationens vinst, och hvad de inkommandes går öfver
deras värde, som föras ut, blifver alltid dess förlust. Men en mindre
förlust emot en större kallas nationens relativa vinst, och på lika sätt
för en mindre vinst, då en större kan ernås, namn af förlust.
§ 3.
Om den uppgiften till alla delar vore rigtig, att Sverige förde ut
förlidet år 1764 varor för vid pass 72 millioner daler kopparmynt, men
de inkomna ej stiga till mera än 66 millioner, så vore ju vår nationela
vinst för det året 6 millioner daler.
Af hela vår exportsumma utgör jernets värde inemot två
tredjedelar; men låt oss supponera, att inom hundrade år, — för skogsbrist
eller några andra orsaker — jernexporten minskats till hälften, och
således ej gjorde mera än en tredjedel af våra exporter, men några
andra, (till exempel spanmål, viktualier och trävaror) i det stället
exporterades för den i jernhandeln förlorade tredjedel. Jag frågar då, i
händelse alla öfriga ut- och införskrifna varor skulle bestiga sig till
samma värde som nu, om icke nationala vinsten äfven då vore lika
stor? Eller om jernexportationen skulle minskas någon gång till 6
millioner daler mindre värde, men de för spanmålen i fjol till främmande
utbetalta 10 millionerna finge i det stället blifva qvar i riket, mån
nationen icke lika fullt hade vunnit genom denna förvandling 4 millioner?
Om vi föreställa oss, att det skulle finnas någon stat, som icke
hade något jordbruk eller bergverk, hvarken boskapsskötsel eller sjöfart,
utan blott af jord eller lera tillredde en myckenhet öfver hela Europa
begärliga käril, och blefve derför ej allenast försedd med alla sina
nödtorfter, utan ock skulle emottaga 2 millioner i guld och silfver årligen,
vore icke dessa 2 millioner då oförnekligen denna nations vinst?
Men om en tredjedel af samma nation skulle efter andras
exempel öfvergifva denna sin handtering och blifva jordbrukare, i mening att
derigenom skaffa sig och sina medborgare bröd, och tro sig derigenom
vinna mera, men den tillverkade spanmålen vore en million i värde
ringare än samma tredjedels förra tillverkning, så är ju klart, att den
derigenom tillskyndat nationen en millions mindre vinst, eller som är
det samma, en lika stor förlust.
Häraf blifver således handgripligt, att en nation icke vinner
derigenom, att hon sysselsättes med många slags handteringar, utan derigenom, att
hon arbetar i de näringar, som bäst betala sig, det är: hvarest minsta
antal menniskor kunna frambringa varor till det högsta värde.
§ 4.
I myckenheten af tillverkningar, eller rättare sagdt, i värdet af
dem, består således ett folks rikedom; men tillverkningarnas mängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
