- Project Runeberg -  Politiska skrifter /
118

(1880) [MARC] Author: Anders Chydenius With: Ernst Gustaf Palmén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nationala vinsten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Således blifver tydligt, att när någon genom andras arbete
drifver ett verk, men hvarken betalar, eller utan förlust är i stånd att
betala så mycket, som arbetarne i något annat näringsfång kunna förtjena,
måste saknaden i deras dagspenning vara en national förlust.

§ 6.

Till exempel, om ett jernverk af 2000 skeppunds årliga smide
hade hundrade bönder lydande derunder, som hvardera vore förbunden
att arbeta 50 dagsverken om året till samma bruk, men till en daler
kopparmynts ringare värde, än han antingen i eget arbete eller annars
kunde förtjena, och det till den ändan, att exportvaran kunde försäljas
utomlands med någon fördel, så är klart, att hvarje bonde förlorar
dermed 50 daler kopparmynt årligen, eller som är det samma, tillverkar
varor till 50 daler mindre värde än uti något annat arbete, hvarigenom
nationala förlusten blifver 5000 daler.

Om under samma bruk vidare skulle lyda några hundrade bönder,
som vore förpligtade att förse det med nödiga kol till arbetet, till
exempel 3500 stigar, antingen till ett i förra tider ackorderadt dalertal, eller
ock till det, som bruksegaren vill gifva, till exempel 6 daler k. m.
mindre för hvarje stig, än de under samma tid kunnat på annat sätt
förtjena, (låt äfven så vara, att bruksegaren ej kan betala denna vara
dyrare, om jernet skall med någon fördel kunna debiteras hos
utländingen, men samma bönder likväl, under den tid de arbetat på kolen,
kunnat i landtbruket, slöjder och väfnader eller annat näringsfång förtjena
den på hvarje stig kol lidna förlusten, d. ä. frambringa varor för 21,000
daler k. m. mera), så blifver klart, att nationala förlusten härigenom
ökas till lika så stor summa. Lägga vi ändteligen [till] den nästan
obotliga förlusten af rikets bästa skogar, som efter någon tid kunnat lemna
oss allahanda slöjdeämnen och timmerträd, och räkna 10 lass långved till
hvarje stor stig kol, så åtgå till dessa 2000 skeppund stångjernssmide,
från det malmen brytes utur grufvan tills jemet är utsmidt i stänger,
35,000 lass ved, hvilka allenast beräknade till 16 öre lasset, öka
förlusten till 17,500 daler, som till sammans taget gör en förlust af 43,500
daler kopparmynt.

Om nu dessa 2000 skeppund i medelpris försåldes till 6 riksdaler
banko skeppundet, utom frakten, och efter 80 marks kurs gjorde en
summa af 240,000 daler k. m., så är klart, att något mera än en
femtedel af denna summa blifver en national förlust, fast hela posten säljes
till utländingen.

§ 7.

Guld och silfver äro väl de ädlaste metaller, men öka derföre
ingalunda alltid den nationala vinsten, då de skola frambringas utur
jorden. Alla handelsvaror kunna förvandlas i så mycket af dessa metaller, som
svarar emot deras värde. Ej heller är dukaten någonsin så röd, att
han ej går ut för bröd, som våra förfäder plägade säga.

Mån det icke vore nödigt att taga i öfvervägande, om de sedan
1760 års början till och med 1764 års slut tillverkade 38 marker 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/capolitisk/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free