Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvarifrån detta låga pris härstammade, var ej heller någon gåta.
Det blef vid 1743 års riksdag af vår store finansman uti ett till
sekreta handels- och manufakturdeputationen ingifvet memorial tydligen
be-vist, och yttrar sig dess värde upphofsman på ett annat ställe om det
låga jernpriset, „att det härrörde af förlagsmännernas sammansättningar,
då Nb. ingen kontroll gafs på bruksegames sida emot dem; hvarvid icke
mindre hela riket led än bruksegarena“.
Härvid förekomma mig trenne helt märkvärdiga frågor.
Hvarföre var bergdagen denna tiden så angelägen om förlagsmänr
när man ser, att Vermlands bergslag på tre års tid, ifrån 1719 till
1723, blott genom Uddevallas stapelrätt blef satt i stånd att drifva
mesta arbetet med egna förlag? Mån icke samma orsak, som satte
denna bergslag från 1681 till 1719 i lika bedröfligt tillstånd, nemligen
ett lågt jernpris?
Hvad var det, som satte förlagsmännen i stånd att göra
sammansättningar till ett sådant lågt jernpris? Mån icke få och sammansatta
köpare, sådana som Göteborgs stads handlande voro från 1681 till
1719?
Hvarföre voro köpare af jemet från 4724 titt 1747 färre, än de
varit förut? Mån det ej skett derigenom, att utländska expediterna blefvo
utestängde [från] att bjuda på vårt jem, och skeppen genom
produktplakatet [hindrades] att till det antal som förr skett afhemta detsamma?
Jag trotsar kritikus med alla sina tillgifna, att på dessa frågor kunna
afgifva sanningen och alla förut gående profetior och händelser
likmäti-gare svar.
Nu ser du, min läsare, huru det går med kritikus, och huru
gagnande för riket dessa hushålls-författningar varit. Har icke han farit
vilse, eller hans allvarsamma och välmenande borgersman, som han
införer talande, då han pag. 9 mot slutet säger, att verkan och frukten
af våra hushålls-inrättningar, efter statens omständigheter, ännu ej
kunnat (på 40 års tid) visa sig; emedan de på de 5 första åren redan fält
jernpriset med 10 å 12 daler, men på de följande 10 åren [ända] till
18 daler på hvart skeppund.
När vi tillika öfverväga den ömkliga belägenhet svenska sjöfarten
i öfrigt genom våra handelsförfattningar hade råkat uti vid denna tid,
vinner sanningen än vidare styrka.
Portugal belastades af dit löpande saltskepp med en otrolig mängd
af tjära, bräder, jem och andra våra bergslags produkter, och vi
nödgades derifrån allena årligen upphandla vid pass 80,000 tunnor salt.
Härigenom sattes portugisen i stånd att kommendera priset på
båda delarna, fälde det på vår, och höjde, tvärt emot ord och aftal,
på sin egen vara, emedan han väl visste, att svenska skepp, som en
gång seglat dit, hvarken kunde behålla sina varor eller efter en så
lång resa vända utan saltladdningar till baka, så länge vi i spanska
handeln ännu voro helt främmande. I anledning af hvilket allt svenska
agenten Backmansson, (nu herr kommerserådet Nordencrantz) i stöd af
kommersekollegii till hans kongl. maj:t under den 4 Mars 1732
aflem-nade underdåniga föreställning, anmodas om en hemlig expedition, att
oförmärkt göra sig underrättad, hvad debit de svenska på sina varor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
