- Project Runeberg -  Politiska skrifter /
159

(1880) [MARC] Author: Anders Chydenius With: Ernst Gustaf Palmén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i Spanien hade att förvänta, och om icke någon handel ditåt kunde
öppnas, och emellertid genom kongl. maj:ts egen höga skrifvelse i
allvarsamma termer till konungen i Portugal söka förmå portugiserne
till billighet.

Svenska handeln hade således fastnat i de olyckligaste hand på
alla sidor, och behöfde en tidig och eftertrycklig hjelp, om han ej snart
skulle stupa af slag eller en dödlig blodstörtning.

Det antagna handelssystemet hade vunnit hos de klokaste i
nationen ett allmänt bifall. Man sökte derföre ej efter orsaken i någon af
de förut gillade författningar, utan skyllde på några andra tillfälligheter
och små olyckshändelser, hvilka aldrig under de olyckligaste krig
varit i stånd att sätta rörelsen i så hårdt trångmål, som den nu under
bästa fredslugnet råkat uti.

En och annan knotade väl i mjugg på sjelfva anstalterna, men den
antagna principen ansågs för så helig, att ingen vågade uppenbart röra
dervid, utan att anses för förrädare.

Icke desto mindre sökte man, att under främmande namn och
målningar smyga fram sanningen. En mentor införes således 1738
talande: „Men“, säger han beklagligen, „till ändrings erhållande häruti
vore aldrig bättre medel, än att låta den utrikes kommersen njuta en
fri tillgång, hvarigenom alla monopoliska inrättningar i handeln skulle
kunna förebyggas och afskaffas, som rätt nu hota landet med en svår
fattigdom“.

Men det var fåfängt i denna tiden att tala utur en sådan ton.
Vi hade väl hundrade andra medel, som skulle bota vår krämpa. Yi
trodde, att uti fabrikers kostsamma inrättning skulle allt bestå. I dem
sågo vi vårt jordbruk förbättradt och handeln upplifvad; i dem skulle
ock vår till undergång lutande handelsbalans slå om på andra sidan.
Yi hade ju tillförene hulpit upp våra rederier genom produktplakatet
[och] stängt utländingen från deltagande i vår avance. Ökas våra
exporter, tänkte man, ännu genom fabriker, och behofven utifrån minskas,
så är intet tvifvel mera, att ju Sverige snart måtte nå höjden af sin
sällhet.

§ ¿0.

I detta vårt patriotiska nit, träffade vi ännu en ny rikedoms källa,
ostindiska handeln. Vi blefvo ju varse, att de förnämsta
sjömag-ter i Europa gjort sig mycken möda att inrätta och uppmuntra den
samma, och derigenom blifvit rika. Vi märkte, att den skulle föröka
och stärka både kommerse och sjöfart. Ja, vi voro i stånd, att med
oryggliga skäl bevisa, att hela riket skulle ansenligen vinna genom den
samma. Hvem kunde väl i betraktande af dessa och andra goda
förslag annat, än redan med glädje se sitt fosterland räddadt från den
hotande faran?

Vi brunno af nit, och om jag tror mig rätt, så var det idel
patriotism, som rådde hos oss. Vi upplifvades af hopp om en lycklig
utgång så på det ena som andra. Att försumma verkställigheten häraf
och låta det komma an på tiden och undersåtarnes egen flit, ansågs lika
farligt som vid produktplakatets utfärdande: det skulle ske strax. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/capolitisk/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free