Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härvid bör noga mftrkas, att ehuru högt man ock ropar om vära
egna stapelhandlandes utestängande ifrån ut- och inrikes sjöfart genom
utländingarne, gafs likväl icke någon in- eller utländsk författning, som
hindrade dem att med våra ex- och importer och frakter inrikes orter
emellan drifva så stor handel de åstundade, och hvar och en fann sin
räkning vid. Eongl. kollegierna hafva aldrig kunnat påstå sådant, och
icke en gång Stockholms borgerskap sjelft, hvilket jag beder läsaren
en) gång för alla behålla väl i minnet, ty just här ligger hemligheten
fördold, och den knut, som jag icke ftinnit af någon yara öppnad.
Stockholms handlande borgerskap klagar således icke öfver någon
författning emot sig, utan blott öfver förlust af den med force
utvidgade sjöfart, som kongl. kommersekollegium under hopp om ett
produktplakat ledt dem uti.
Nu frågas: bvaraf uppkom denna förlusten? var det någon som
hindrade dem, att med sina många nya skepp föra varor ut och in?
Var det någon som förbjöd dem, att förtjena sig med transporterande
af varor inrikes orter emellan? Sådant har aldrig skett. Hvarföre
klagar då borgerskapet öfver förlust, om utländingen ej blefve hindrad?
Kongl. kommersekollegium svarar sjelft: nemligen emedan utländingarne
voro nöjde med frakten allena, men våra egna äfven ville hafva en
■vinst derutöfver, d. ä., de ville hafva för samma tjenst en drygare
betalning; (utom dess är ock saken i sig sjelf så handgriplig, att något
annat slags utestängande har näppeligen rum oftare, än af någon
besynnerlig händelse). När jag nu vill medgifva det, som Stockholms
handlande och kongl. kommersekollegium påstå, att det var omöjligt för
våra stapelhandlande att, utan förlust, i dylika frakter hålla köp med
utländingen, lärer ingen kunna neka, att de uti denna nyligen utvidgade
näring hade mindre förtjenst, än i sin gamla rörelse, som således ej
annat kunde än åstadkomma en lika stor förlust för hela nationen, som
differensen var emellan deras förra och senare förtjenst, hvilket nogare
finnes bevist och utredt i den af trycket nyligen utkomna traktat om
Den nationala vinsten § 2, 3, 4, etc.
Att mota denna förlust, som dock af det forcerade
skeppsbyg-geriet ögonskenligen hade sin upprinnelse, utfärdades produktplakatet,
på det våra inhemska rederier af utländingen ej kunde tvingas till så
låga frakter, som förut skedde. Men antingen den dyrare frakten skulle
af in- eller utländing ersättas, bör tagas i ömmaste öfvervägande, ty
här irrar kritikus sig, och många andra med hönom. Utländska
frakthandeln blef genom produktplakatet mera inspärrad än befordrad,
förmedelst holländska retorsionsplakatet af år 1725, som hindrade svenska
skepp att segla dit med andra än svenska och finska produkter; och i
alla våra utländska frakter lågo holländare, engelsmän och andra
sjö-magter i lika äntring med oss som förr, så att ingen annan kunde vinna
frakten, än den, som gaf bästa köpet, hvilka [medtäflare] nu så mycket
flitigare passade upp den utländska rörelsen, som de till större delen
genom produktplakatet blefvo utestängde från Sverige. Samma plakat
har således ej kunnat verka det allra minsta till den utländska
frakthandelns tillväxt, men väl förfall, (om man icke supponerar det hafva
åstadkommit ett skeppsbyggnadsraseri, som utan någon öfverläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
