Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deraf måste för sig och sina hushåll hafva föda och kläder, och med
intet annat kunnat befatta sig. På det nu saken måtte blifva så
mycket tydligare, frågas med skäl: mån dessa 2000 menniskor utom detta
skeppsbyggen [skulle] haft något att göra och föda sig af? Nekas
detta, så blifver påföljden den, att Sverige några år efter ett blodigt
20-åra krig och en hundradetusendetals menniskor ödeläggande pest
hade dessa 2000 personer till öfverlopps.
Men blefve nu detta orimligt, och det på andra sidan [är] visst,
att samma antal menniskor äfven kunnat sysselsättas i andra handte
ringar, måste ju hos hvar eftertänksam uppkomma den frågan, såsom allra
hufvudsakligast: i hvilkendera näringen voro de nationen nyttigare,
antingen i denna, eller [i] någon annan?
Att kunna fullkomligen afgöra den samma, vill jag icke beropa
mig på det företräde, af nästan alla hushållare lemnas landtbruket,
såsom modren för andra näringar; jag går förbi det bistra ödesmål,
hvar-uti hela Finland och en stor del af Sverige då var, som hade tyckts
fordra detta antal arbetare att bygga upp sina afbrända hus, plöja sina
i linda lagda åkrar, rödja skogen af sina ängar, och de som inga egde,
[att] sätta sig ned på de tusendetals hemman, som ett olyckligt krig,
dödande pest och härjande fiende alldeles beröfvat sina åboar och
arbetare.
Låtom oss betrakta saken helt abstrakt, utan afseende på några
sådana konsiderationer; låtom oss äfven antaga det som gifvet, att
städerna betalt sina arbetare och sjömän, så att de dervid haft lika, och
till äfventyrs något bättre utkomst, än i sina förra handteringar, så att
de voro skadeslösa. Låt oss icke se på de bedröfliga följder, som af
försummadt jordbruk och andra nödvändiga näringssätt i framtiden
blif-vit för riket oundvikliga. Yi vilja blott taga saken sådan, som
Stockholms handlande borgerskap sjelft under den 22 Augusti 1724 [för]
kongl. kommersekollegium hafver förebragt henne, nemligen: huru den
i hopp om produktplakatet hastigt tillvuxna sjöfarten, i fall samma
plakat ej blefve utfärdadt, hotades med total undergång: [huru] den
väntade tillväxten af svenska skepp skulle försvinna, och de redan varande
inom några få år råka i de främmandes händer; läggandes [-[betänkandet]-] {+[betänkan-
det]+} rätta orsaken dertill tydligen å daga, nemligen att ingen kan
använda sina medel på sådan, handtering, som icke annat än förlust af
sig kastar.
§ 36.
Hade stapelstädernas handlande jemnte all sin förriga handtering
kunnat, helst med aldrig så liten vinst, sköta sina rederier, hade det
hvarken kunnat sägas, att sjöfarten utan produktplakat skulle blifva
ruinerad, eller att denna handel kastade af sig idel förlust. Förut är åter
påmint, att ingen författning låg i vägen, som hindrade dem att gå in
uti alla våra egna frakter, som de sjelfva åstundade. Således finner
ingen annan uttydning här rum, än att dessa fartyg kostade sina redare
så mycket i arbete, manskapshyror och förlag etc., att de antingen icke
ens [kunde], eller med stor förlust nödgades nyttja dem för så lindriga
frakter, som utländingen tillbjöd sina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
