Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i hela deras lifistid, saknas p& rikets jord, utan ock den mängd af
span-mål och viktualier, som samma personer vid landtbruket af sin egen
afvel kunnat föda sig med. Det är i det allra minsta tre tunnor
span-mål årligen på hvar person och ett lispund smör, som nödvändigt till
samma arbetares uppehälle måst i det stället införskrifvas utifrån, och
gör för första året 12,000 tunnor spanmål, och de följande 6000, [samt]
smör för första året 4000, och alla de följande åren 2000 lispund,
utom mångt annat, som allt med redbart utomlands har måst betalas.
När vi nu tillika öfverväga det ansenliga förlag för skepp,
tack-lage och segel med mera, som rederierna i en så penningelös tid
strax efter kriget måste gå uti, hvilket nödvändigt fordrade till en stor
del utländska förlag på ränta och dyra införskrifningar af dertill
nödiga varor, så blifver ej svårt att se, om de penningar, som våra egna
handlande fingo för sina frakter, stadnade i svensk eller utländsk mans
hand.
Till exempel: om vi taga allenast de år 1724 ånyo byggda 248
fartyg i ett medeltal kosta hvartdera 10,000 daler kopparmynt,
fordrades till deras utredande in emot 2 Va millions förlag, af hvilket till det
minsta den utomlands annars säljbara jernposten minskades till V* million
daler kopparmynts värde, för det som nyttjades till egna
skeppsbygge-rier. För dessa skepps behof till tacklage, linor, trossar, etc. kunde
åtgå vid pass ä 15 skeppund på hvartdera, [eller] 3720 skeppund hampa,
som ä 200 daler skeppundet drog en summa af 744,000 daler k. m.
utur riket. Lägga vi nu 1000 alnar segelduk till hvartdera fartyget,
som till större delen färdigt hemtades in, och räkna dess pris till 1
daler k. m. alnen, utgör det 248,000 daler k. m. eller till sammans
med den införskrifna hampans värde inemot 1 million daler, som samma
år gingo till utländingen. Om nu dessa 248 skepp blifvit uppbyggda
med utländska förlag till 21/s million, förlorade riket blott igenom
räntor deruppå å 6 procent 150,000 daler årligen.
§ 39.
Se nu min läsare, huru de af egna redame uppburna frakter med
hundrade procent kunna falla i utländingens händer, och huru den
smickrande vinsten, i fall någon näring icke kan utan tvång, belöningar och
ersättningar bära sig sjelf, nödvändigt måste på ett eller annat sätt falla
i utländingens händer.
Kan någon svensk man se detta vara doldt för sina landsmän,
och dem invefvas i mörker om hela sammanhanget med fagra skäl, utan
att tillika känna hos sig den kraftigaste förbindelse att rödja sådana
hinder utur vägen, och lägga allt i ljusan dag? Mån den lilla förtret,
att blifva tadlad och ansedd för utländing, skulle svara emot det nöje,
att arbeta på medborgares frihet oeh en fast grundval, hvarpå deras
författningar kunde med trygghet i en framtid fotas? Döm nu
opartiskt af allt detta, om anktor är en utländsk man i svensk drägt och
en bestucken medborgare, eller om han, utan att afkläda sig
medborgerliga skyldigheter, kunnat dölja så ömma konsiderationer för sina
landsmän!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
