Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
friheter, som Liibeckame betingat sig, varit af ålder och [varit] en
påföljd af den brist på ordinantier och produktplakat, som då för tiden
var i Sverige, i hvilket sammanhang det låter ganska väl på kritici
sida; men jag utbeder mig, att få underrätta läsaren om rätta
sammanhanget.
Denna olyckliga handelstraktat med Liibeckame ingicks först 1523
och underskrefs onsdagen efter octavam corporis Christi, och varade ej
längre än till 1529. Samma förbud härflöt icke ens af brist på
ordinantier ooh produktplakater, utan af en ministeriel orsak, nemligen
den förlägenhet riket hade råkat uti, att det utan Ltibeckaraes tillhjelp
ej kunde afskudda sig då varande danska oket och de dervid af
Lti-beckame dyrt betingade vilkor, dem kronan ej var i stånd att uppfylla,
utan nödsakades för deras fordran, som besteg sig till 68,681 mark
Ltibskt, sälja eller rättare sagdt, lemna i underpant sina undersåtars
handelsfriheter, hvilken traktat, såsom ett nödlöfte, Sverige aldrig borde
eller kunde hålla.
Hvad är det för en skugga, som vattuprofvaren då sökt skrämma
oss med? Han tager något utur egen taska, och slår i glaset, då han
skall pröfva vattnet, hvaraf det får en främmande färg, och sticker
oför-märkt ett brunt glas för åskådarens öga, att vattnet i källan skall få
en mörkare färg.
Auktor har aldrig velat försvara ett sådant handelstvång af
Lti-beckare eller någon annan, men har ock sett så säkra prof [som [-möjligt]-] {+möj-
ligt]+} derpå, att tvång och monopolier icke föröfvats allena af främmande,
utan att våra egna handlande äro goda Lttbeckare sjelfva, när de
genom författningar få öppning dertill.
Utländska handeln stod förr på en helt annan fot, än kritici
be-skrifva den samma; ty då riksens råd tillika med ständerna 1491 på
herredagen i Tejje öfversågo den tidens handels- och finans-saker,
betygade de i sitt beslut, att „riket städse haft mycken förmån deraf, att
tyske köpmän velat segla till Söderköping, Kalmar, och flere svenska
hamnar“, och det var redan den tiden af en långlig förfarenhet bekant,
att Sverige alltid förlorade, då det sjelft exporterade.
§ 58.
För öfrigt är det helt artigt att se, huru lätt vederläggaren argu’
menterar emot auktoren pag. 31 och de följande. Han erinrade sig,
att auktor sjelf vidgått dess tanke om handeln vara stridande med
nationens och n&etan hala. TT.nrnp^a tankesätt.
Han såg ju, huru auktor hade föga förtroende för de tid efter
annan utkomna stadgar, handelsordinanti p,r och förordningar allt ifrån
Gustaf I:s tid, såsom bygda på osäkra och monopoliska grander,
hvari-genom auktor slitit sig lös från de myndighetsskäl honom dymedelst
kunde påföras, och endast ville af rikets verkliga tillstånd, och icke
[af] några förordningars ord låta binda sin öfvertygelse, (såsom de der.
alltid innehålla domskäl på sjelfva författningens sida, ehuru saken ock
i sig sjelf måtte vara beskaffad).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
