Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olycksdjnp hotar oss, der ständer genom outtröttlig möda på 6 k 8
månader knappt hunnit se bottnen af, så att näppeligen någon utväg
mera synes möjlig att rädda riket, utom den, som man så mycket
ropar på, nemligen att å nyo öfverlemna det allmännas välfärd i deras
händer, som hittills så djerft handlat med krona och medborgare.
§ 60.
Vill man annars veta orsaken till den dyrhet, öfver hvilken i
Gustaf I:s tid mycket klagades på alla varor, så hade den förnämligast
sin grund uti det mångfaldiga försämrandet af rikets mynt, som skedde
den föregående tiden, hvartill ibland annat konung Kristiems
klippin-gar, såsom allt för svaga, mycket bidrogo, hvaraf redan i denna
konungs tid uppkom en väsentlig skilnad emellan riksdaler specie, och
det öfriga myntet, hvilket således ej annat kunde än göra varorna
dyrare. Men hvad den 1524 och följande åren infallande excessiva
dyrhet beträffar, så härrörde den samma, som förut är visadt, icke
egentligen af handels- utan [af] ministeriela orsaker, då konung Gustaf, att
blifva af med danska oket, stadnade i skuld hos Ltibeckame, den
kronan omöjligen var i stånd att afbörda. Bemälte konung, som i
anseende till de danskas pretension ännu icke var så befäst på tronen,
att han vågade emot sig reta Ltibeckame genom en bankrutt, måste
derföre tåla allt hvad de kunde påstå och upptänka, bland hviika
deras betingade handelsvilkor, deras tullfrihet och förbud emot andra
magters fart genom Öresund voro de allra förderfligaste.
Här vexlades således rikets handelsfrihet ut emot sjelfva
rege-mentsfriheten, och var således icke annat, än att skära af ena ärmen,
för att skarfva uti den andra.
Liibska regeringen förvaltades denna tiden till större delen af
rådsherrar, som genom sina djerfva steg äfventyrade både egen och andra
staters undergång.
Sverige, som i anseende till de danska stod i en vådlig
belägenhet, blef just igenom den 1523 ingångna traktat ett mål för
Ltibec-kames öfvermod och egennytta, hvaraf ej annat kunde än uppkomma
ett allmänt missnöje i nationen öfver deras tyranniska handel och
framfarande; och det var just denna elden, jag menar missnöjet, som våra
större stapelstads handlande med allvar nu begynte att blåsa under,,
de der ingenting högre önskade, än under denna ifver hos nationen få
främmande utestängde, på det de dymedelst måtte vinna ett fritt spel
ibland medborgare.
Ej heller lär någon vara så enfaldig, att han tror de större
städernas handlande denna tiden hafva varit mindre omtänkta på sina
fördelar, än tilltagsna att förskaffa sig dem så stora, som möjligt varit.
De hafva af ålder egt styrka att influera uppå regeringar, och
regementet måtte haft hvad omvexlingar som helst, hafva de mästerligen
förstått att hålla med den, som haft öfvervigten; och hvad i synnerhet
Stockholms stad beträffar, har ingen regent utom dess medhåll trott sig
nog säker, då staden i skarfven vetat betinga sig nya förmåner, innan:
den erkänt nytt herravälde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
