Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättet, som han gjort med Den nationala vinsten, utan redligen
med-gifva allt hvad han har rätt uti, och upptäcka de snedsteg, hvilka ej
leda till statens sannskyldiga lycksalighet, och du min läsare, som ännu
icke tröttnat att härtills följa mig, skall hlifva vår domare.
De fyra första punkterna*) medgifver jag alldeles; uti den femte
ligger väl någon tvetydighet i orden: „mesta menniskoarbetet“, men det
skall i den följande häst rättas, hvarest kritikus mera röjer sig; och
då det talas om största antalet af tillverkningar, hör det förstås om
tillverkningar till högsta värdet, som i Den nationala vinsten §§ 2 och
3 är tydligen hevist.
I sjette punkten är grundvalen god, men åbyggnaden tvetydig, och
i följd deraf svigfitnde, men kan lätt hjelpas genom tillsats af dessa
orden: „hvaröfver hon icke kan gå, men väl blifva derunder“. Ty mera
följer ännu icke af premisserna.
Den sjunde hafver sin riktighet, om han med „någorlunda lika
beskaffenhet“ äfven förstår lika författningar; men äro de utur vilkoret
uteslutna, så är den helt falsk, om han icke slutas med dessa ord: „som
eger största antalet af lika flitigt arbetande menniskor“, emedan en enda
författning i en talrik nation kan direkte förbjuda eller indirekte
förhindra arbetare att tillverka det annars enligt 6:te punkten möjliga qvantum.
Som kritikus sådant icke anmärkt, så blifver ock den åttonde
punkten både till grund och slutsats falsk, om vi icke supponera, att han
*) Här och längre fram, der polemiken mellan Chydenius och hans
motparter tillspetsat sig i koncentrerade yrkanden, har utgifvaren ansett sig
böra, till bättre belysning af de stridiga uppfattningarna, intaga några citat
ur de konservativa författarnes skrifter, helst §§ 87—95 i Anmärkningarna
till största delen ej kunna för läsaren ega särdeles intresse, utan jemförelse
med parallelställena i Vattuprofven. Men då det å andra sidan är fallet, att
motskrifterna i sig ega ringa värde, samt redan af några profbitar kunna
till sin halt bedömas, har vid citerandet urval varit af nöden, för att icke
belasta denna upplaga öfver höfvan. Kritikernes mindre karakteristiska
yrkanden hafva med så mycket större skäl kunnat utelemnas, som 1760-talets
stridsskrifter merendels finnas för forskaren tillgängliga i de större biblioteken.
„1. Ändamålet af statssamfund är, att dess invånare måtte må väl,
och i sin välmåga varda mot allt våld beskyddade".
„2. En stat mår då väl, när invånarne hafva eller kunna skaffa sig
allt hvad de till sin nödtorft och beqvämlighet behöfva“.
„3. Att förvärfva sig de varor, dem staten behöfver, måste ske genom
arbete, emedan icke alltid naturen, än mindre andra stater gifva något bort
för intet“.
„4. Emedan andra stater icke gifva bort något för intet, men väl emot
andra tiugs erhållande, så kunna mea varor andra varor förskaffas, hvilket
kallas byte“.
„5. Alltså kan den stat ega ymnigaste tillgången på egna och andra
staters tillverkningar, som, då allt annat är lika, kan igenom det mesta
menniskoarbetet hafva största antalet af egna tillverkningar att bortbyta“.
„6. Menniskans förmåga att arbeta är inskränkt, i följd hvaraf
ymnigheten af tillverkningarna i en stat ock måste vara inskränkt och passad
efter de arbetande menniskornas antal".
„7. Följakteligen är af alla stater utaf någorlunda lika beskaffenhet
d&n lyckligast eller mest välmående, som eger det största antalet af
arbetande menniskor“.
„8. Men som uti staten ingen får sitt underhåll för intet, i allmänhet
att tala, så måste hvar och en i staten, som vill lefva, arbeta".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
