Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l:o. Ingen öfverlägsen naturlig styrka kan, emot den stat man
handlar med, åstadbringas, om ej den andra staten genom egna
författningar inbördes förstör sig sjelf, — då ock skulden ej bör tillskrifvas
ut-lfindingen, utan staten ; och så snart sådana författningar upphöra,
jem-kar handelns egen natur båda staternas naturliga styrka, att vara quam
proxime lika, och det utan afseende derpå, om folkmängden uti dem
vore aldrig så olika, allenast hvarderas arbetare njuta enahanda frihet,
att på en lika stor folknummer tillverka varor till lika värde, hvarunder
likväl statens våldsamma försvar af sina rättigheter ej bör begripas,
såsom naturligtvis starkare hos den talrika än lilla staten.
2:o. Men om en sådan styrka vore likväl möjlig, så måste den
starkare hafva mindre penningar emot sin varumängd, än den andra
hafver emot sin, och kan [då] den svagare på intet annat sätt hjelpas,
än genom minskning af penningar och ökning af varor.
3:o. Att förhindra den utländska handeln, är alltså det samma,
som hindra nationen att jemka sin naturliga styrka med sina
medhand-lares: det är, att få blifva dem vuxen.
4:o. Att engelsmännemas navigationsakt och dryga
exportations-premier, med flere nationen sjelf graverande författningar hafva alldeles
ingen grund i statens rörelse, (emedan den är allmänt i hela Europa
erkänd för öfverlägsen emot andra nationers, och således alldeles icke
hehöfde frukta för deras öfvermagt), utan äro blott en chimère, under
hvilken vexelpartiet förvärfvat sig rättighet till dryga räntor af dé
öf-riga näringsidkare i staten.
5:o. Att penningerika stater, hvilkas köpmän röra sig med flere
millioners kapitaler, äro efter den af herr sekreteraren Runeberg i
vetenskapsakademins handlingar för år 1764, andra qvartalet, utstakade
naturliga styrka, de allra svagaste att hindra fattiga staters handel och
rörelse.
Genom denna femte punkt, understödd af de föregående, går hela
det tjugundetredje och tjugundefemte kritici moment alldeles öfver ända,
hvarest han blandar till sammans de snörrätt mot hvarannan stridande
idéerna om en naturlig handelsstyrka, och penningerika nationers
rörelse, sådana som de äro, med hvilka Sverige mest hafver att handla.
„23. I sådana omständigheter kan en stat af mindre naturlig styrka
och utan egen seglation icke göra någon räkning uppå att blifva försörjd med
sina utländska behof, ej heller att få afsätta sina egna tillverkningar, icke heller
till hvad pris någondera kan ske, annorlunda än först då, när de mägtigare
staterne icke kunna styra någon öfverloppsdel af sin sjöfart till andra mera
lönande orter, eller när de kunna få sina importer till den svagare och utan
egen sjöfart stadda staten (eller ock frakterna) bättre betalta än på någon
annan ort, eller ock när de kunna tvinga returvarorna ifrån den armare
staten till lägre pris, än samma varor i någon annan stat kunna fås för.––––––––––-
Att nu äter likasom för ombytes skull kasta vår sjöfart öfver ända vill
icke annat betyda, än att försätta detta arma rike ur tillstånd att få sina
e£na;,itillverkningar afsatta och nödtorftsvaror sig tillförda på annat sätt, ån
sä vida de utländska varorna eller frakterna betalas högre än i någon annan
stat, eller ock så vida våra egna effekter varda sålda till lägsta pris“.––––––––-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
