Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TjugundeQerde momentet kan någorlunda gillas, allenast de der
omnämnda kostnaderna ej stadna på staten, utan [på] de personer, som
genom sådana omkastningar tänka vinna med tiden.
§ 94.
I tjugundesjette och tjugundesjunde momenten vill kritikus visa,
att produktplakatet icke ålagt utländingen något tvång, utan endast
vil-kor och förbehåll. Men hvad [mån] tro kritikus skulle tycka derom, om
det förnämsta vilkoret vore i denna stadga att mista skepp och gods,
om något annat finnes på dess fartyg, än egna lands produkter? Dock,
hvem skulle kunna kalla sådant för tvång? Kritikus måste varit för
godtrogen, och ej gått längre in uti påföljderna af vilkor och förbehåll,
än han af andra blifvit ledd. Han räknar upp en spanior och portugis,
och säger, att de äro välkomna till oss med salt. Han hade nästan med
samma fog kunnat nämna turken, algieraren och kinesen, med flere
stater, alla med sina landsprodukter, fast de sällan eller aldrig härtills
gjort Sverige med sina besök den äran, ehuru de dertill hafva det
fullkomligaste lof. Men jag frågar: mån en af dem onyttjad frihet utgjort
någon kontroll öfver egne handlande?
Dock, det oroar mig intet, om utländingen tvingas, men då
medborgare derigenom beskattas, genom låga försäljningspris på sina varor
och dyrare inköp på utländska behof, som i föregående är nogsamt
bevist, kan det ej annat än bekymra hvarje rättskaffens medborgare,
som icke vill direkte eller indirekte föda sig af sådana räntor eller
genom tillhjelp af en rådande kår vill sticka upp hufvudet öfver sina
medmenniskor.
„24. Att undvika dessa vådligheter haiva upplysta och omtänksamma
stater alltid bemödat sig att företaga och, ehvad det kosta måtte, iståndsätta
egen seglation“.
„25. Men som en stats sjöfart icke kan få en större kraft och
förmögenhet än den, som svarar mot statens naturliga styrka, så kunna svagare
stater icke företaga och underhålla egen sjöfart emot de starkare staterna
af sin blotta naturliga styrka och utan hjelp af politien“.––––-
„26. Politiens åtgärd till underhållande af vår sjöfart består icke uti
något ålagdt tvång eller betungande på andra staters sjöfart, utan endast och
allenast uti vilkor eller förbehåll“.
„27. Utländingens handel på oss är vilkorligen fri, äfvensom våra
och andra nationers skepp äro vilkorligen fria i England, och som med en
frihet, som är laglig, en svensk undersåte är fri, när han gör hvad lagen
tillåter honom att vilja göra, — bevare oss Gud för en oinskränkt frihet i
hvad näring eller embete det vara måtte. — Således är ock hos oss
utländin-garnes handel fri: en spanior och portugis är välkommen till oss med salt
––––-Om prisen på våra utländska nödtorftsvaror skulle någon gång stiga
till en höjd, som svarade emot det skrik och allarm, som auktoren till
Källan gör, så betager det hos oss antagna produktplakatet ingen utländing att
komma hit och fälla det samma, allenast hvar och en kommer hit med sitt
lands produkter. De omständigheter som auktoren till Källan anför såsom
hinderliga för utländingen att i sådant fall komma hit, äro så svaga, att man
tydligen kan se, det han icke är någon köpman. Hvad hindrar utländingen
att lasta sitt skepp med salt, med vin, med styckegods, att det samma här
föryttra“,–––––
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
