Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anvisning till svar på de magister Chydenius förestälda 14 frågor rörande Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stor icke mera behöfva lås, och att af flere personer, som genom
författningar fått nycklarna till privates kassor, aldrig en enda ville nyttja dem.
Vinner denna sats burskap i nationen, så är Sveriges undergång
hardt nära: pluraliteten sysselsättes med omöjligheter, och under en
sådan rådande passion hos nationen få konstmakare god tid att i bästa
ro smida dess bojor.
Vet vår gode kritikus något pålitligt medel till den af honom
föreslagna allmänna sedernas förbättring, täckes han vara god oeh
upp-gifva det samma. Men stå några OM alltid för förslagen, som icke
kunna umbäras, så är föga bevändt med dem. Till exempel: OM
bamauppfostran vore bättre; OM professorer vid lärohusen gjorde sin
flit; OM prestema först sjelfve fruktade Gud, och hölle äfven andra
dertill; OM de förnämare ginge de ringare före med godt exempel;
OM odygder skulle exemplariter straffas, utan afseende till personen;
OM redogörelsen hos embetsmän vore alltid jemn, m. fl. sådana [-[förbehåll],-] {+[för-
behåll],+} — då det likväl föga tänkes, och än mindre kan uträttas vid
någotdera. Optandum, sed non sperandum.
Min herr kritikus! Låtom oss täfla med hvarandra i gudsfruktan,
skicklighet och dygd, men begärom aldrig, att samfundet bör lita derpå,
och uppå vår redlighet bygga stora förslag: det är ovisst, om vår rygg
tål så tung börda. Det är i gemen högst äfventyrligt att inrätta en
politisk författning på någons dygd, och ingen räknemästare kan säga,
huru många millioner denna enda fördom skadat Sverige.
Andra frågan är redan i 6 och 29 §§ af mitt Omständliga svar
tydligen förklarad.
Lika upplysta och opartiska ständer, som lagt band på
utlän-dingen, hafva äfven de varit, som gjort åtkomsten lätt till kronans och
medborgares egendomar^ Man må i öfrigt göra skilnad emellan bruket
och missbruket så mycket man vill, så blifver dock alltid en fri
medborgares skyldighet att granska de författningar, som banat vägen till
missbruken, och undersöka om man icke — under sken att hindra
utländingar — kränkt medborgares i naturen grundade rättigheter.
Tredje frågan finnes i 9 och 19 §§ besvarad. Herr kritikus
har i denna fråga hakat sig fast vid skalet, utan att känna
bruksrörelserna i grund, då han blott af tillverkningens myckenhet vill sluta
till stångjemets fördelaktiga afsättning.
„2. Hvarföre blandar han de skadliga band i handel, som egennyttan
lagt på medinvånare i riket, med ett nyttigt band, som upplysta och
opartiska ständer lagt på utländingar? Hvad gemenskap har bruket med
missbruket?“
„3. Huru har produktplakatet förorsakat någon stagnation i
bruksrörelser, sef pag. 13 [ofvan s. 146], då jerntillverkmngen, sedan det utkom,
ökt sig inemot en tredjedel mer, än den någon tid vant tillförene, helst den
ej besteg högre än till 260,000 skeppund efter herr Chydenii egen sägen §
29? Eller kan någon tro, att det var nyttigare för oss, då utländingen
genom sina expediter uppköpte vårt tackjern och sålde oss dyrt stångjern i
stället? För hvem var denna fria handel nyttig, för utländingen eller Sverige?
Månne , den, som skrifvit det pag. 82 [ofvan 156] åberopade och berömda
memorialet, skulle ha varit bättre hushållare för riket, än konung Karl XI, som
förbjöd utländingen att genom expediter upphandla tackjern i bergslagen?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
