Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anvisning till svar på de magister Chydenius förestälda 14 frågor rörande Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingen Iftrer kunna neka, att 260,000 skeppund stångjem efter
1724 års högsta pris, nemligen 7 riksdaler per skeppund, göra riket
årligen 153,500 riksdalers större vinst, än 333,300 skeppund å 5
riksdaler per skeppund, som jemet högst galt åren 1739, 1740 och 1741.
Det går väl an att genom förmånsrätter öka ännu mångdubbelt
denna tillverkningssumma, och göra större delen af riket till en
bergslag, utan att deraf få sluta, det brukshandteringen är fri, eller att vår
underbalans derigenom minskas. Läs mera härom i mitt svar Om orsaken
till svenska folkets utflyttning, § 16, och Nationala vinsten §§ 5 och 6.
Att utländske expediter skulle handla med tack- och icke
stångjem i bergslagen, är kritici eget tankefoster; derföre må ock allt, hvad
han derom anfört, af honom sjelf besvaras.
Men antingen konung Karl XI eller auktoren till det tryckta
memorialet varit bättre hushållare, är en underlig fråga. Här gälla
inga auktoritetsprinciper, utan sanningar och rena slutsatser. Et nos
homines, et vos homines.
Herr kritikus frågar för det fjerde: Om det icke är en
ogrundad supposition, att mycket jem legat för svensk räkning i stapel på
utrikes orter? [„Är det icke landskunnigt, att jemet snarare legat för
utländsk räkning i våra jemvågar, ja i våra jembodar vid bruken?
Månne icke utländingen illuderat vårt nyttiga produktplakat, då han
genom svenske män, som för egen vinning låtit bruka sig till dess
kom-missionärer, förlagt våra brak, och således betalt jemet, innan det
varit smidt, fast till ett riksskadeligt underpris?“]
Jag finner att kritikus gema tror det, som andra tro. År 1747
byggde sekreta utskottet hela jemkontors-inrättningen derpå, att stapeln
af jemet skutte dragas från utländska orter tätt våra egna stapelstadsvdgar.
Det blifver således för herr kritikus omöjligt att neka sådant. Men
har 1747 års sekreta utskott byggt ett så stort verk på en falsk grund,
må ingen [låta sig] förtryta, om jag får njuta lika heder tills vidare
för mitt lilla försök.
Är nu produktplakatet, som herr kritikus medgifver, eluderadt
af utländingar; [om] svenske köpmän genom starkare sammansättning,
än utländingens expediter kunde åstadkomma, blifvit hans
kommissio-närer, och tillika nästan de endaste nationens handelskanaler gå genom
deras händer, månne då icke redan vara hög tid att slå allt
konst-lande vid örat och låta naturen sjelf drifva det angelägna verk,
hvar-vid de största mästare ibland menniskor icke annat äro än bönhasare?
Läs härom § 28, pag. 78, 79 etc. i svaret Om orsaken till folkets
utflyttning.
Femte frågan är besynnerlig: likasom hade jag åtagit mig, att
för herr kritikus agera skolmästare. En — — kan mera fråga, än
tio — — hinna svara.
När herr kritikus nekar till det jag anfört, blifver för mig tids
nog [att framträda], men då råder jag honom att icke komma fram
med sagor, utan skäl och klara sanningar.
„5. Huru många bruk hafva fallit uti exportörers händer förr än på
bankolån gafs lättare tillgång? Eller hvilka äro de?w
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
