Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anvisning till svar på de magister Chydenius förestälda 14 frågor rörande Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Känner man ännu icke, hvad en olika penningestock, ett
vacklande räk ne värde, mängden af [myntjrepresentanter samt mera och
mindre fri rörelse verka på varornas pris, så är det icke underligt,
om man finner obegripligheter i rikets finansställningar.
På elfte frågan svaras, att den handlande, som med ansenlig
besparing af folk och kostnad kan ut- och införa flera varor på stora
än små fartyg, och tillika eger förmögenhet att stå i förlag, men icke
desto mindre nyttjar små till slika behof, måste efter allt mitt begrepp
icke vara fullt klok. Huru kan väl herr kritikus supponera sådant
hos våra stapelhandlande?
Vinner en förmögen köpman någon fördel genom stora fartyg, så
blifver strax frakten på hans varor drägligare och han derigenom satt
i stånd att undersälja andra, som transportera samma varor med mindre
fartyg och icke äro i stånd att flyga högre, än vingarna bära. Lägges
nu helfriheten till för större skepp, så blifver klart, att om den fattigare
skall hålla köp med den, som reder i stora fartyg, utmattas han än
mera, och handeln måste draga sig till de förmögnare, och andra
medborgare i staten få ersätta denna del af tullen genom nya ingälder, som
köpmannen njuter till godo. 25 och 31 §§ i sist omrörda svar
upplysa saken ännu mera.
Med tolfte frågan röjer kritikus, att han icke ens begripit mitt
bevis i 35, 36 och 37 §§. Annat svar kan således derpå icke gifvas,
än att herr kritikus läser det å nyo och kommer i håg, att de der
utnämnda summor äro allenast hypothetice insatta [för] att göra saken
mera begriplig, och står beviset lika fast, om man säger, att de 248
fartygen verkligen kostade en eller 24 millioner — ty det grundar sig
icke på siffrorna, utan [på] grosshandlaresocietetens eget påstående,
att handlande förlorade på sina många skepp, om icke produktplakatet
skulle utfärdas, som i slutet af 35 § är infördt. Ehuru jag ej kan
undgå att nämna, det herr kritikus varit nog frikostig att upphöja vär-
„11. När man på ett stort fartyg med färre personer kan föra flere
varor, huru kan då förordningen om hel- och halffriheter, som i 31 §
fördö-mes, vara skadelig, den der uppmuntrar undersåtar i ett land, der folkbrist
är, att lägga sig till sådana stora fartyg?“
„12. Skulle det väl vara möjligt, att de 586,000 dagsverken, som 35 §
supponerar vara åtgångna till den forcerade skeppsbyggnaden år 1723 och
1724, kunnat enligt 38 § dragit 2000 personer ifrån åkerbruket och således
detta skeppsbyggeriet skett på åkerbrukets depens, då man intet gerna kan
föreställa sig, att råe bondedrängar dragits ifrån plogen till skeppstimmermän,
smeder och segelsömmare? Torde man icke snarare dertill hafva betjent
sig af stadens timmerkarlar och smeder samt deras hustrur till segelsömning,
utom gardes- och artillerikarlar vid vaktfria stunder? Hvad skada hade då
landtbruket i sådant fall deraf timat? Eller tror herr Chydenius det vore
möjligt, att 2000 bondedrängar kunnat bli sådane mästare i hast, att de
förfärdigat ett så stort antal fartyg på 14 månader? Skulle det icke vara
underligt, om 248 fartyg icke skulle varit mera värda, än en million daler k. m.
som dock i 36 § påstås, att de icke voro värda? Om man allenast skulle
värdera hvartdera fartyget upptackladt, emedan segelsömmare-dagsverken gå
in i räkningen, till 100,000 daler k. m., hvilket icke torde vara för drygt
tilltaget, som «utgör 24,800.000 daler k. m. — månne icke då desse 2000
personer med sina 586,000 aagsverken gjort så lönande arbete, som någonsin i
någon annan handtering?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
