- Project Runeberg -  Politiska skrifter /
278

(1880) [MARC] Author: Anders Chydenius With: Ernst Gustaf Palmén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikets hjelp genom ett naturligt finanssystem ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Som det likväl icke desto mindre måste intressera köpare och
säljare olika, om de få eller gifva för en vara 24 procent mera eller
mindre silfver, lärer ett val af myntsorter med in- eller utländsk man
näppeligen kunna undvikas, och med det samma blifver afgjordt, att
da-lernamnet i intetdera af silfvermynten har ett stadgadt värde.

Ännu större blifver våra dalrars naturliga olikhet, när vi kasta
våra ögon på kopparmyntningen.

Matematiska axiomer pläga ej nekas eller bestridas; men det är
visst, att efter vår myntordning, då ett skeppund koppar utmyntas till
540 daler i plåtar, men 900 daler i slantar, trugas man att tro 1 hel
vara lika med 5/«> eller 64 slantar lika med en sexdalers-plåt; men
hvad det är, som här skall fylla resten, eller %, är obegripligt, om ej
den allmänt antagna fördom, att skiljemyntet skall vara sämre än
huf-vudmyntet, — ehuru jag väl vet, att just den samma för ett ringa värde
fört skepps-, båt- och hästlaster af våra plåtar utur riket.

När man alltså ser på den olika utmyntningen, som skett af vår
koppar till daler k. m., som differerat 66 procent, så frågar jag med
skäl, huru många lod koppar betyder 1 daler? Man svarar mig 1/ft
af en sexdalers-plåt; men finge jag icke räkna efter lag dertill 10
styfver och 2 öre, och påstå att dalera då vore full? Månne någon
ega rätt att rata kronans mynt?

Jag frågar vidare, hvad säkerhet eger den, som säljer en vara,
då han står i ovisshet, om den betalas honom med ett eller %
skeppund koppar, under ett och samma afslutade dalertal?

§ 10.

Sådan är nu olikheten dalrama emellan uti hvardera metallsorten
för sig, men den kan, i anseende till det, som om särskilda metallers
jemnförelse förut är sagdt, blifva ansenligen större, och gå upp till 80
å 100 procent, och då lär ingen undra på, om näringarna blifva osäkra
och ödelagda, och det icke händelsevis, utan såsom en oundviklig följd
af författningarna, om ock bankolån aldrig blifvit beviljade.

Låtom oss nu gå vidare och se, hvad detta allt verkat på
sedelmyntet.

För att så mycket redigare fatta saken, måste här en skilnad
göras på de banko-transportsedlar, som emot reda penningar af
banken blifvit utgifne att lätta rörelsen, långt förr än bankolån blefvo
beviljade, och dem, som på lån emot egendomar, fastigheter etc. blifvit
i senare tider utmyntade.

Förr än lånen skedde, voro inga transportsedlar i rörelsen, för
hvilka sedelhafvaren icke hade lemnat i banken lika stora summor i
redbara penningar. Alla sedlar voro stälda på daler k. m. Om rikets
myntordningar skulle respekteras af banken, borde insättaren få en
banko-transportsedel på 900 daler k. m. antingen han erlade summan
i slantar eller plåtar, det är: ehvad han inlemnade 1 eller 1%
skeppund koppar, eller i hvilkendera sorten af kurant silfvermynt, utan att
bankens förskrifning gaf vid handen, i hvilketdera slaget valuta blifvit
i banken erlagd, eller innehöll någon försäkran, att sedelhafvaren skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/capolitisk/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free