Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikets hjelp genom ett naturligt finanssystem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nat kunde än leda oss så långt in uti oredor, att mera föga gifves
någon utväg att väl komma derifrån.
Och just häruti ligger svagheten af vår bankinrättning.
Ty om hon l:o icke utstakar i hvad slags mynt eller realiteter,
det är: uti huru mycket fint silfver eller koppar hon en gång skal!
inlösa sina sedlar;
2:o Om dess kassabehållning, inkomster och utgifter, böcker och
förvaltning blifva så hädanefter som hittills en hemlighet;
Men 3:o sedelhafvaren likväl icke visas det forum, hvarest han
emot banken lagligen får utföra sin sak, och njuta allmänna lagen i
fordringsmål till godo, — så är och blifver det ej allenast omöjligt att
skaffa banken någon kredit, eller dess sedlar något värde, utan [då] stå
ock undersåtame i äfventyr att genom bankens operationer, utan eget
förvållande, gå i mistning af hus och hem och all sin egendom, såsom
sparf ifrån axet.
Om sådant allt kan anses för billigt eller ej; om det befordrar
eller förstör säkerheten i näringar, handel och vandel; om banken på
sådan fot stäld gagnar eller skadar riket; om en svensk man
derige-nom bibehålies vid åtnjutande af den i 2 § regeringsformen utfösta
säkerhet, eller på ett våldsamt sätt förlorar sin egendom, sådant allt
må läsaren sjelf döma.
Yid dessa trenne sist omnämnda punkter bör likväl märkas, att
om den första och tredje omständigheten iakttagas, blifver den
mellersta onödig; äfvenså kan den sista umbäras, om de två första gå i
verkställighet. Men utan den första, understödd med någondera af de senare,
kan saken omöjligen hjelpas eller någon bank utan statens undergång
länge ega bestånd.
Att mynta sedlar efter behag på ett vacklande räknevärde, hålla
förvaltningen hemlig och för ingen domstol i verlden stå till svars för
sina reverser, är väl den största magt man härtills kunnat göra sig
begrepp om, har af despoter ej kunnat utöfvas större, och aldrig egt
bestånd.
Men om utöfhingen af sådant hos oss skulle heta frihet, så kan
hvar man lätt finna, huru liten bemärkelse det ordet har i Sverige.
§ 12.
I anledning häraf var icke underligt, att bankens förskrifningar,
oaktadt alla påbud och förordningar, fingo ett vacklande värde, d. ä.
sådant som de, hvilka hade varor eller vexlar att sälja, ville sätta
uppå dem. Dertill bidrog äfven allt för mycket den otroliga mängden
af sedlar, som dymedelst kom uti vår inrikes rörelse, om hvilken jag
väl må bruka afiidne kommerserådet Polhems infälle: „hvarest man
samlar perlor med skoflar, kunna de omöjligen vara i lika värde, som
då de sitta i smycke och halsband“.
Trenne äro alltså i gemen orsakerna till dalerns försämrande
eller marktalets förökning på riksdalem, nemligen l:o våra egna
myntförfattningar. 2:o [De] trenne respektive ståndens egna anstalter med
banken, genom sina sekreta utskott, banko-deputationen och fullmäg-
■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
