Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikets hjelp genom ett naturligt finanssystem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I början af 1600-talet var alltså ännu icke mera än ett slags
dalrar i Sverige; men då dalern allt mer och mer försämrades vid
ut-myntningen emot riksdalern, såg man sig nödsakad att räkna två slags
dalrar, och kalla det ena koppar- och det andra silfvermynt. Nu är
åter denna kopparmynts daler försämrad till 100 procent, som förut är
bevisadt; det måste derföre blifva lika omöjligt som då att göra dem
lika, och det naturligaste botemedlet att komma från vår iråkade oreda
blifver det, att antingen alldeles förkasta dalerräkningen eller göra
skil-nad emellan koppar- och sedeldalrar.
I böijan af vår frihet var man äfven mycket omtänkt på
nedfällandet af det räknevärde, som 1715 blef förhöjdt, men en anonym
visade år 1722 i en grundlig afhandling, under titel: Oförgripliga
tankar om svenska myntets förnedring och upphöjning, tryckt
i Stockholm af Joh. Hind. Werner, huru högst äfventyrlig någon
de-valvation dervid vore. Han utför saken med den redighet och styrka,
att det föga kan förbättras, och behöfver ej mera än blott lämpas på
den kris, i hvilken vi stå.
Han visar först, huru den i myntet skedda förhöjning uppbragt
alla inrikes varor och handteringar på 6 års tid till 100 och 150
procent; bevisar det i synnerhet om kopparn och jemet, och säger, att
sedan de numera genom myntets förhöjning, jemnte mynttecknens släta
värde, kommit ur sitt bästa och förra skick och äro bragta uti ett
annat, stå de i äfventyr och fara, der en enda rörelse skulle vidare
göras i myntet.
Han går in uti bruksrörelserna, och lägger å daga, huru alla
grenar deraf undergått efter myntet sin förvandling; [huru] tackjernet,
malmen, kolen, forslor och frakter med mera uppstigit, och säger
sedan eftertänkligen: „skulle myntet nu röras, på hvilkets valvation allt
detta är grundadt, så kommer ju sjelfva grunden till jemets tillverkning
att röras. Man föreställer sig till exempel de verk, hvarvid jemet
inunder 35, 40, 45 daler jemnt kan tillverkas, och att det igenom en
de-valvation af ett mynt skulle falla till 30 eller 35; —måste icke de
verk, som således beskaffade äro, gå under, och de andra utan vinst
uthärda, tills att de med tiden falla uti lägervall? Hvad ömhet“,
fortfar han, „må nu de hafva om rikets välfärd, som hålla myntets
deval-vation för att gagna landet? Der likväl det, som är rikets förnämsta
skatt, underkastas derigenom en så stor äfventyrlighet“.
„Förändringen i myntet och varornas värdesäger han vidare,
,,må härflyta af hvad grund som helst, så blifver den likväl mer och
mer beständig, och omsider oöfvervinnelig. Det är icke så lätt att
förändra det, som i så många år och af så många tillfällen har
förhöjt sig“.
„Att bringa med lag och med tvång allt som ofvan nämndt är
tUl baka, är snarare tänkt än gjordt; lättare förhöjer sig allt sådant
med ett mynt, än förnedrar sig, bättre kunna de bända bågen, som äro
nödige till verkens drifvande, och som med mindre skada kunna lemna
arbetet ogjordt eller ock materialieraa osålda, än egaren kan derföre
låta hela verket afstadna“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
