Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikets hjelp genom ett naturligt finanssystem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heterna deraf kunna göra alla näringsidkare (och således pluraliteten i
staten) missnöjda, och någon magt torde ej gifvas, som kan garantera
dess bestånd i framtiden, hvarigenom allt arbete derhän kunde
gåför-loradt.
§ 20.
Det andra, som jag åtagit mig att bevisa, är att ett sådant
kur-sens dier sedeldaUms reducerande HB, 56 mark är obQHgt, ty l:o är det
bekant, att minsta delen af sedlar är af banken ntgifven under 36 marin,
men de flesta nnder 72 och 108 markers kurs. Billigheten fordrar
ju, att den som utgifvit sina reverser och obligationer, ej bör
förplig-tas att högre lösa in dem, än de verkligen gält. Det är:
innehafva-ren af en obligation är ej berättigad att af utgifvaren kunna
kommendera derför större silfver- eller kopparmassa, än den varit stäld på,
och han då kunnat kommendera derför. Nu är det lätt att finna, på
huru stor silfvermassa en sedel varit stäld, som är utgifven under 72
markers kurs, nemligen 2 niodalers-sedlar på en riksdaler specie, och
vid 108 marks kurs 3 niodalers-sedlar. Om nu dessa sedlar efter några
år skola af banken inlösas med en riksdaler specie eller dess värde
för hvar niodalers-sedel, så är klart, att banken kommer att inlösa
sina reverser med två- eller tredubbelt större silfvermassa, än de
verkligen varit stälde på.
Men hvad de sedlar beträffar, som under en lägre eller al pari
kurs äro utgifne, så fordrade väl billigheten, att de äfven derefter
borde med redbart inlösas; men som de nu en lång tid gått man ifrån
man, inblandats i anseende till lika dalertal med de andra och jemnt
med dem förlorat sitt värde; [som] det ej heller kan vara bekant, i
hvars händer de nu finnas, och om deras första uttagare af banken
verkligen förlorat på dem något, eller om de icke under sitt löpande
flere hundrade man emellan förlorat litet hvaijestädes, hvarigenom
lidandet i det närmaste blifvit jemkadt undersåtar emellan, så är frågan,
om det icke är långt billigare och för bankens bestånd försigtigare, att
inlösa alla sedlar efter en sådan grund, hvarpå de fleste äro utgifne,
än fastställa en annan, hvarigenom innehafvare af sedelkapitalema finge
kommendera 2 å 3-dubbla silfverkapitaler emot det sedlarne varit värde,
då de kommit i deras händer.
§ 21.
När man 2:o eftersinnar sättet, huruledes vår ofantliga sedelstock
kommit i allmänna rörelsen, nemligen genom lån, dels till kronan, dels
ock till privata, och ingen lärer kunna säga, att någondera af dem fått
verkligen större lån utur banken, än de för dess sedlar då strax
kunnat tillvexla sig riksdalers-kapitaler eller goda vexlar, så lärer det ock
strida emot billigheten och öfligt bruk i all handel och lån, att i
händelse de ej egde samma bankens förskrifningar att återbetala lånet med,
(hvartill de ej heller varit förbundne), de då emot folks eller naturens
lagar kunna förpligtas, att med större silfver- eller varumassa återbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
