Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikets hjelp genom ett naturligt finanssystem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heten vederlägger detta allt för tydligen, ty ehuru banken sedan 1762
års riksdag intet annat gjort, fin hindrat nya lån och dragit in sedlar
1 hufvudstol och ränta, har kursen icke desto mindre sjelfmant och
förr Sn förordningen om 70 marks kurs utkom, fallit från 108 till 73
å 75 mark, hvilket bastiga fall, om det likväl skadat dier gagnat
näringarna, nu ej blifver tid att utreda.
Har nu sådant kunnat hända af sig sjelft, och innan banken
utstakat, huru mycket silfver eller koppar hvarje daler skulle betyda,
huru mycket säkrare vore man icke nu, då detta skedde, att de dervid
blefve beståndande?
I händelse de förut omnämnda silfverlån skulle göras, frågar jag:
hvad hade banken då för silfret lemnat i säkerhet? Icke annat, fin
rikets ständers garanti och bankens derpå gifna förskrifningar. Om
sådana lån kunde uppbringas, hade icke då förskrifningama jemte
garantien varit för långifvaren lika goda som dess utgifna silfverkapital,
oaktadt han på flera år ej kunnat påstå deras realiserande? Ofelbart,
ty annars hade han icke lemnat något silfver derpå. s
Kunna nu dessa bankens förskrifningar betyda en faststäld
silfver-massa utan afslag, hvad hindrar då, att dess banko-transportsedlar, som
ock intet annat äro än förskrifningar, icke kunna betyda äfvenså, —
allenast banken efter sina uträkningar utstakar en viss tid, inom huru
många år alla sedlar böra vara realiserade, (hvaxje daler till exempel
med en adertondedels riksdaler), rikets ständer å nyo garantera
sedlarnas säkerhet och inlösen, och sedelhafvare (vare sig in- eller utländsk
man) visas vägen att, i brist af bankens godvilliga betalning
dessförinnan, genom laga rättegång få i bankens hypoteker söka sin säkerhet.
När det är skedt, äro med det samma alla sedlar, oaktadt de
äro stälda på daler kopparmynt, i sjelfva verket det samma som
riks-dalers-sedlar, och gå i all in- och utrikes handel såsom redbara
silfver-kapitaler, med ringa eller alldeles intet agio, ty det gör in* eller
utländsk man lika mycket, om han har silfret i sin hand eller sedeln,
hvarmed han säkert kan kommendera silfver förr eller senare.
Men så länge de hvarken varit stälda på någon viss qvantitet
silfver eller koppar, som förut är bevist, ingen tid [varit] utsatt till
deras inlösen i reelt, och än mindre någon väg utstakad, huru
sedel-hafvaren derför kunde af banken utfordra sina der nedlagda penningar,
var alldeles icke under, att de så fallit i Tärde, men [förvånar] tvärt
om, att de kunnat behålla så mycket deraf, som ännu återstår.
[För] att verkställa denna operation, såsom den allra
hufvudsak-ligaste, kunde banken, ehuru svag dess styrka må vara, öppna sig snart
för dem, som åstunda att få sina sedlar realiserade, och inlösa dem
antingen med verk-silfver eller riksdaler, plåtar eller slantar, men Nb.
kopparn intet efter pregeln utan [enligt] vigten, efter kopparns värde
emot silfret såsom en vara, ty annars är saken alldeles skämd.
Banken äfventyrar dervid ingenting. Det reela [myntet] kommer
i rörelsen och sedlarna vinna allmän kredit och indragas efter hand.
Yi hade i England ett dylikt exempel för någon tid sedan, då
krediten för Londonska bankens sedlar begynte att förfalla. Ehuru
reela penningestocken knappt svarade emot tiondedelen af dess sedlar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
