Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikets hjelp genom ett naturligt finanssystem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4:0 Böra inbetalningarna i banken eå mycket möjligt år
proportioneras efter den tiden, inom Kväken banken dtager tig att realisera alla
sina sedlar, och emottagas i hvad dags mynt, guldy silfver, koppar dier
sedlar, som låntagare kan falla beqvåmUgast, men Nb. aUt efter de i 1:sta
och fydra punkteme utstakade grunder, hvarigenom banken snarare får
in realiteter att inlösa sina sedlar med af andra, och dymedelst
säkrare kan underhålla sin kredit.
§ 37.
5:o Emedan vår höga kurs äfven ofelbart härflutit af många
re-mittenter och få trassenter, och orsaken dertill tydligen fås igen uti
våra senare handelsförfattningar, vore nödigt att minska de förras och
öka de senares antal.
Derföre borde alla kramhandlare, kryddkråmare, fabrikörer och
handtverkare, som behöfva införslerifva några varor och rudimaterier,
jem-väl adel och andra ståndspersoner i stöd af handdsordinantUn. af den
22 Mars 1673 § $ få antingen i gross för sig sjdf, etter uti kompanier
och kommissioner ex- och importera varor, jemväl få handla med vadar,
reda i skepp, med mera.
Dessa äro de få och enfaldiga medel, som ofömekeligen skola,
utan konstiga och kostsamma operationer och mycket hufvudbry, hjelpa
rikets förfallna finansverk. Billigheten af dem kan knappt bestridas,
och verkställigheten är lika enfaldig, som sjelfva förslagen.
§ 38.
I fall läsaren skulle få höra detta förslag utropas för en farlig
bankrutt, som skulle störa rikets kredit och vara vanhederligt för ett
rike, bör han ej låta deraf skrämma sig, utan i stillhet öfverväga
saken. Jag vill dervid allenast erinra:
l:o Att här ofvanföre är allaredan med skäl bevist, att daler-,
mark- och örenamnen hvarken i koppar- eller silfvermynt på flera
hundra år till baka utmärkt någon viss qvantitet af silfver eller koppar,
som man nu vill alldeles antaga för afgjordt, utan att de undergått de
allra största förvandlingar till nationens skada.
Här kan således ingen bevislig bankrutt vara att befara, då
slant-dalem och sed eldalem blifva efter 72 marks kurs i det närmaste lika,
om man icke på samma sätt vill kalla slantmyntningen en fyra
niondedels bankrutt, som likväl är auktoriserad i våra myntförfattningar.
2:o Men om detta vore en bankratt, så är det förr vist, att den
ingalunda är den första i Sverige, utan hafva sådana skett allt ifrån
800-talet och till närvarande tid, under hvilken en mark penningar
ifrån 16 lod fint silfver är bankrutterad, enligt den nu till 70 mark
stadgade kurs, ungefärligen till 1/35 lod, och dalera alltid i samma
proportion. Skall nu bankrutten undvikas och rikets kredit underhållas
genom nedsättande af räknevärdet, blifver frågan, när man skall börja:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
