Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tankar om husbönders och tjenstehjons naturliga rätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gefteborgs 18a har blifvit förd en afimftn klagan deröfver, att tjenstfcfbflb
ej vore att tillgå, att de vore odrägligt dyrlegde och deijemte i sina
tjenster late, sjelfsvåldige och öfverdådige, så att innebyggarne fruktade
för sina hemmans ödesmål, hvilket gifvit anledning till några
landtda-gars hållande och öfverläggningar i detta ämne, vid hvilka blifvit
utstakad en viss lön för dräng och piga; att husbönder och tjenstehjon
skulle enrolleras, och de som ville flytta, skulle med lott fördelas på.
de behöfvande, med mera. Och hafva konungens befallningshafvande i
några län, att förskaffa länets innebyggare ymnigare tillgång på
tjenste-folk, upptagit den i tjenstehjonsstadgan fridlösa lösdrifvare-,
landsstry-kare- och backstuguhjons-titeln, och derigenom förvärfvat husbönderna
ett någorlunda rikt byte af tjenstehjon.
Detta hade dock icke varit af särdeles betydelse för allmänheten,
om ej de husbönder, som bott i nästgränsande län blifvit detta varse,
och allmänheten, som läst berättelsen härom i kongl. patriotiska
sällskapets handlingar, blifvit förtrytsam, att den ej fått vara med i
delningen af detta byte och syntes derföre vilja utkräfva af sina
lands-höfdingar ett likadant jemnskifte af tjenstefolk för drägliga vilkor. Flera
klagomål häröfver infördes i samma sällskaps handlingar, och man
påstod äfven hjelp ifrån den handen. Dagligt Allehanda öfverhopades med
nödrop af husbönder, som trodde nu vara ute med allt hemmansbrnk
och handteringar, om ej snar hjelp komme. Ingen hör, ingen svarar,
alla klaga, tills en myndig man af oförstånd tar masken af hela
planen och påstår högeligen författningar, som skulle lemna husbönderna
föga mindre, än jus vitae et necis öfver sina tjenare och gifver förslag
till tukthus etc. vid gårdame. Det var så hårdt och så positivt, att
jag ej utan fasa kunde läsa det, och det rörde mig så, att det ej stod
i min frihet lemna det obesvaradt, och när rösten i alla papper var så
allmän, fruktade jag, att man redan för menskligheten ibland oss smidde
på nya bojor. Att mota dem, om det vore möjligt, är afsigten med
denna skrift och att frambringa ett ämne under granskning, hvaruti
största hopen egennyttigt och tanklöst följer med strömmen.
§ 3.
Tre frågor äro i synnerhet, som i detta ämne förekomma mig
att besvara. 1:0 Om arbetare böra tvingas täl årstjenst? 2:0 Om de
böra tjena för en viss i lagarna fastståld lön? 3:o Om de böra fördelas
emeUan husbönder efter lott eller annat tvång?
Hvad nu den första frågan angår, så besvarar hela vår
allmänhet den samma nästan med ett enhälligt Ja, så att jag deruti är
mång-falt öfverröstad. Huru är det möjligt, tänker bvar man, att hafva
hushåll och behöfva betjening utan årliga tjenstehjon? Är det icke
arbetares skyldighet att taga årstjenst, så lemnas visst större delen utan
arbetsfolk och hemmansbruket faller i ödesmål; ty hvarken får man
dagakarlar alltid då man behöfver, eller blifver det möjligt för en
hushållare att efter dagspenning förmå löna sitt folk.
Den andra frågan torde ock större delen bejaka, öfverheten,
mena de, bör visst fastställa årslönerna för en dräng och piga, annars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
