Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tankar om husbönders och tjenstehjons naturliga rätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen åtminstone kan på vår ort förtjena sig en dagspenning af 3 daler
16 öre k. m., som ännu gör en tillökning i hans lön af 175 daler,
och sammanlagd men den förra årslönen in alles af 985 daler k. m.,
hvilken summa fördelad jemnt på 300 arbetsdagar om året, gör en
dagspenning för hvar dag hela året omkring i det närmaste af 3 daler
9 öre, som i sig sjelft är en hög dagspenning; ty om man tager
150-vinterdagar, för hvilka i det högsta ej kan betalas mera än 2 daler
16 öre, som gör 375 daler, blifver af denna årslön en dagspenning,
som stiger till cirka 4 daler 2 öre k. m. för hvar sommardag, som
redan gör för stor dagspenning; icke desto mindre ser man, att en
stor del drängar uppsäga sin tjenst vid bränneriet, och taga hellre
års-tjenster hos andra för betingade fria årslöner till 120 å 150 daler k.,
m. om året, med 3 å 4 plåtar i städsel, då de få kost och sina
vanliga slitkläder.
Af denna uträkning sluter jag först, att en arbetare, för
dagspenning betingad, fås för långt billigare, än sådana årsdrängar på
bränneriet nu legas till. För det andra: då drängar ifrån så synbara
förmåner gå till årstjenster med 20 till 25 plåtars lön, der de hafva kost
hela året öfver och sina slitplagg, så måste förmånerna dervid vara
föga mindre, när allt slås noga till sammans: och för det tredje, att
årstjenster icke äro så förmånliga för husbönder, som det vid första;
påseende förekommer oss, och att vi derföre såsom husbönder ej böra:
alltför mycket förskräcka oss för arbetets \ drifvande med
dagsverkskar-lar: blefve de flere, så fölle dagspenningen ansenligen, och jag
försäkrar, när all den mat tjenstefolket förtär året öfver, med deras
slitkläder och annat dylikt noga räknades till pennings, så utgjorde det
en stor summa. Ja! säger du, det gör det visst, derföre borde en
taxa vara, helst på deras löner. Men, min käre läsare, hvad skola vi
med taxor, de hällas ändock icke, hvarken af dig eller mig, då vi
nödigt behöfVa folk, om vi tillika icke göra dem äfven till trälar och
be-röfva dem all deras frihet, som sker genom lottningen, och det strider
åter emot all medborgerlighet och menniskokärlek, och drabbar snart
med olyckor på vårt fädernesland, som förnt är bevist. Låt oss
derföre för det närvarande åtnöjas med vår lott, att betala dyrt vårt
legofolk: det är en naturlig följd af brist på dem. Vi måste beklagligen
uppskära, hvad våra förfäder i hela hundrade åren utsått genom sina
tjenstehjonsstadgar, och genom dyrheten känna den brist på arbetare,,
som af dem är en naturlig följd.
§ 17.
Men deremot åligger oss, som lefva i ett mera upplyst tidehvarf,
der mensklighetens röst fått tränga sig upp till konungatroner, och
vinna rum i stora furstars hjertan, att befria oss ifrån de väl förtjenta
förebråelser af efterkommandena, som vi kunna gifva våra förfäder,
och låta efterkommandena under Guds välsignelse skörda frakter af
våra kristliga och menskligheten hedrande tänkesätt.
Eongl. svenska vetenskapsakademin pryder sina handlingar med.
en devis: för efterkommande. Den har hon ock gjort «Ml för. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
