Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i Dagligt Allehanda 1778 och 1779 om husbönders och tjenstehjons naturliga rätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
att han icke läst eller granskat dem och att han ej en gång visste
namnet på den senare, men ändock dömer oblygt och dristigt. Jag
är skyldig att upplysa allmänheten i denna omständighet. År 1765
trycktes först ett försvar af öster- och vesterbottningamas rätt till fri
seglation utom riket, under titel af Vederläggning af de skäl etc. En
tid derefter om sommaren utkom den så mycket beryktade skriften:
Källan till rikets vanmagt, hvaruti jag ifrar emot allt tvång i
näringarna i gemen, och upptäcker i synnerhet olycksföljdema af förbudet
för utländingar att segla till Sverige med andra än deras eget lands
produkter. Det var emellan dessa begge skrifter som en Rothman i
sin på vederbörandes begäran författade smädeskrift öfver mitt
finanssystem trodde sig se en uppenbar kontradiktion, då likväl båda tala
för friheten, den förra för medborgare, och den senare för utländingar,
att kontrollera de förras egennytta på allmänhetens bekostnad. Och
denna föregifna kontradiktion måtte herr kommissionären hört i någon
diskurs omtalas och vill dermed visa sig lärd, men misstog sig på
skriften, i hvilken denna stridighet borde ligga, då han nämner en
annan om varuvärde och mynt, hvarmed han måste mena mitt
finanssystem, det dock ingen sagt, än mindre visat vara stridande emot
Källan till rikets vanmagt. Nej, min läsare, samma frihetsanda råder i
dem alla tre; mycket är redan, Gudi lof, af vår vise regent gjordt i
denna vägen, och jag väntar med tålamod på det återstående. Rom
är icke bygdt på en dag. Emellertid räknar jag det för en heder
att vara martyr för friheten, i det glada hopp att hindra dess
qväf-vande i vår tid och få den utvidgad för efterkommande; jag må då
beskyllas för största nedrigheter, kontradiktioner, ostadighet i tänkesätt
eller att komma i renommé för missgerningar eller hvad som helst.
Gamla Karleby den 28 April 1779.
Anders Ghydenius.
Kort tid härefter innehöll Dagligt Allehanda Chydenii svar på en
artikel, som i bladets n:o 60 varit införd med signatur Epilogus. Denne
insändare hade sökt försvara artikelförfattaren „Sat Sapienti“, hvilken allra först
bragt Ghydenius i harnesk, samt säger dervid bland annat, att om Ghydenius
icke sknfvit mot eget bättre vetande, „hvartill äro många bestyrkande
anledningar", så hade han åtminstone föga känt eller behjertat, hvad som
öfverklagades. Det skulle varit bra, om hr prosten gjort bekantskap med
sina principaler, innan han antagit sig deras sak. Ingen hade påyrkat
tukthus för alla m. m., utan hade man tvärt om gjort skilnad mellan menniskors
och bestars rätt, som hr prosten icke bort »sumla i hop“, o. s. v.
Med anledning häraf ingick i Dagligt Allehanda för den 8 och 9 Juni
1779, n:is 126 och 127, följande genmäle af Chydenius.
Svar uppå herr Epilogi anmärkningar vid min piéce om
tjen8tehjon. Se Dagligt Allehanda N:o 69.
Det är ett lätt arbete att ligga sjelf undangömd bakom en devis
eller ett diktadt namn och kasta stenar på den, som af ömhet för
sina ringaste medmenniskor stält sig öppen för allmänheten att för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
