Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i Dagligt Allehanda 1778 och 1779 om husbönders och tjenstehjons naturliga rätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar, som skulle lemna husbönderna föga mindre än jus vitae & necis,
och gifvit förslag till tukthus etc. vid gårdarna, äfvensom att jag ej
förstår svenska eller kan taga en rätt mening ur andras klara ord. Så
lyder herr Epilogi thesis, den han bevisar således: hans mentor, kallad
Sat Sapienti, — eller om det är han sjelf, — gör tydlig skilnad,
säger han, emellan bestar och menniskor, dem jag likväl beskylles hafva
samlat till hopa. Och han har på visst sätt rätt deruti, ty i hela von
Linnés Systema naturse får jag icke igen några bestar, som vore i
tjenst hos oss, utan jag har hållit dem alla för ett genus och species
med oss, nemligen menniskor, och derför tillegnat dem alla
mennisko-rätten. Men om herr Epilogus och Sat Sapienti ha drängar och pigor,
som ej äro af vårt slägte, (ty hos oss hafva vi icke sådana), så hörer
hela mitt frihetssystem icke dem till, utan må de för sina brott utan
undersökning och dom lemnas under sina husbönders rättvisa hämnd
med så många plågorum och exekutionsbetjente de sjelfva vilja bestå
sig till ett sådant behof. Men menniskor, våra gelikar, skapte med
odödlig själ, ämnade till ett långt lyckligare lif än denna uselheten,
måge mine herrar ej sumla bort med sina bestar. Eller utan skämt,
min herre, hvem skall göra denna skilnad emellan menniskor och
bestar eller dygdiga och odygdiga tjenstehjon? Hvem skall gifva dem
hvardera sin stämpel? Skall husbonden göra det? Hvad säkerhet har
då menskligheten? Gifvas icke husbönder äfven af båda slagen? Är
icke parten här både domare och executor? Nej, menar herr Sapiens:
ty den som beter sig såsom menniska, säger han, lärer ingenstädes
något ondt vederfaras. Vacker säkerhetsakt! Har då oskulden aldrig
vederfarits något ondt i verlden? Ståtligt bevis! En orygglig
grundsanning, som tjenstehjonen böra vara nöjda med.
Men jag beskylles i synnerhet för osanning, då jag påstått, att
Sat Sapienti gifvit förslag till tukthus etc. vid gårdarna. Se nu, min
läsare, huru saken hänger i hop. Hans försvarare herr Epilogus
med-gifver, att han önskat, det på hvart ställe måtte finnas handräckning
till den ledsamma husagan. Nu förklarar Epilogus, att med hvart
ställe bör förstås stad, socken eller härad; men hvarifrån har han
tagit den restriktionen? hvarken utmärker ordet hvart stäUe det, eller är
det tillräckligt till hans ändamål; ty handräckningen så väl som det
arbetshus, hvarmed tjenaren skall straffas, säger han, måste vara i
nejden, för ginheten och att få drängen ifrån krogen. Ett härad kan
vara 15 å 20 mil långt, och en socken i medeltal 3 å 4 mil; om då
den på kronans eller husböndernes stat varande basaren, (så måste
han heta, till att för höflighets skull skilja honom ifrån profossen, ty
det går icke heller an i svenskan att kalla honom handräckaren, fast
han räcker handen till husböndernes lisa), om säger jag, han träffade
vara på sin embetsförrättning i andra ändan af häradet eller socknen,
skulle drängen säkert få sitta för länge på krogen till sin husbondes
stora skada, innan tuktomästaren hann till hjelp med mäster Erik.
Derför säger Sat Sapienti rätt, att den bör finnas på hvart ställe, i
nejden, så att den är strax till hands, t. ex. i hvar by åtminstone,
och då lärer den äfven ej vara långt ifrån gårdarna, som jag förstått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
